Herr talman! Sveriges engagemang för den georgiska befolkningen och dess EU-strävan består, samtidigt som vi måste vara tydliga mot den georgiska regeringen att dess agerande riskerar landets EU-närmande. Genom att stödja de proeuropeiska initiativen kan vi även främja EU:s normer och principer, inklusive mänskliga fri- och rättigheter för alla medborgare.

Sverige kommer att fortsätta sitt arbete med att stödja hbtqi-rörelsen i Georgien. Jag kan även i det sammanhanget säga att jag inte delar beskrivningen att vi inte har ett engagemang för de här frågorna globalt sett. Jag kan inte stå här och lova exakt hur Sida fattar sina beslut; det vore att påverka den egna myndigheten och utöva myndighetsstyrning. Men det är prioriterat i flera av våra strategier, både geografiskt och tematiskt, och det är bara att titta på pengarna.

Många projekt runt om i världen får betydande belopp, och jag tror inte att olika viktiga FN-program och FN-organisationer hade svarat nej på frågan om de tycker att Sverige är engagerat på detta område. Tvärtom har regeringar av alla färger historiskt haft ett väldigt långt engagemang i de här frågorna. Det handlar såklart om pengar, men det handlar också om vilka frågor vi driver i de här organisationerna där vi också har styrelseplatser och därmed kan påverka och få med oss andra länder.

Den här frågan är på många sätt existentiell för oss. Det handlar i grund och botten om att alla människor ska bli lika behandlade, oavsett vem man älskar, vem man är kär i eller hur man väljer att leva sitt liv. Sverige är och förblir en stark röst globalt för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Vi lyfter dessa frågor i politiska bilaterala dialoger såväl som i EU och andra globala sammanhang, som FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och OSSE.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.