Herr talman! Tack, statsrådet Dousa, för den här interpellationsdebatten! Det här är otroligt viktiga frågor som jag tyvärr tror att vi kommer att få anledning att diskutera igen.

Jag skulle vilja ta upp någonting som statsrådet lyfte fram, nämligen de program som RFSL har i landet. På grund av omläggningen av biståndet har dessa program en väldigt osäker framtid. RFSL har själva sagt att de inte riktigt vet hur framtiden ser ut, och det vore därför toppen om statsrådet i sitt slutanförande kan säkerställa att det stödet kommer att finnas kvar. Det vore en otroligt viktig signal till civilsamhället.

Den oroande situation som vi ser i Georgien, herr talman, är tyvärr inte isolerad till Georgien. Det sker i land efter land, så även i Europeiska unionen. Om EU med trovärdighet ska markera mot sådana här övertramp måste vi också markera hemma hos oss i vår politiska union.

Där tror jag att vi har ganska lika uppfattning, men när det gäller den trend som sveper över väldigt stora delar av världen just nu måste vi vara ännu tydligare, och jag tror att reformagendan behöver tydliggöras just när det kommer till hbtqi-personers rättigheter och hur man ska stärka dem.

Jag noterar, herr talman, att regeringen inte har ett tydligt hbtqi-fokus. Inte heller har man någon strategi för hur man ska använda biståndet för att stärka hbtqi-rättigheter runt om i världen. Det är klart att man kan tala om det här i kammaren, på möten och vid seminarier. Men politik handlar också om att få saker gjorda, och för att få saker gjorda måste man leverera pengar till det. Det har den här regeringen tyvärr inte gjort, och det är beklagligt med tanke på att hbtqi-personer står i frontlinjen i försvaret för demokratin. Jag tror tyvärr att det är ett historiskt misstag av den här regeringen att man inte har ett tydligt hbtqi-fokus, och jag tror att det kommer att kosta hbtqi-personer i världen dyrt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)