Herr talman! Jag fick frågor om omläggningen av svensk biståndspolitik. Jag tycker i grund och botten inte att man ska ställa de olika delarna av biståndspolitiken mot varandra. Att koppla samman handel och bistånd är ett verktyg, en del av biståndet. Men vi har ett omfattande stöd till arbetet för MR-frågor, demokrati, fri- och rättigheter och aktivister som kämpar mot auktoritära regimer. Vi har också ett stort humanitärt arbete som såklart gäller de allra mest utsatta människorna på jordklotet, som inte får vaccinsprutor och som inte får mat på bordet. Att ställa dessa delar mot varandra tror jag kan slå fel.

Att koppla samman handel och bistånd handlar primärt om till exempel Ukraina. Det handlar om att hjälpa och stötta Ukraina i fråga om att bygga upp sitt lokala, regionala och nationella näringsliv så att man självständigt kan ha fungerande affärsförbindelser och långsiktigt kan försörja sig.

Jag kan konstatera att regeringen också ser med stor oro på de oegentligheter i Georgiens parlamentsval som har rapporterats av bland annat OSSE och andra valobservatörer och som indikerar att valet präglades av en mycket ojämn spelplan till regeringspartiets fördel och omfattande påtryckningar på väljare. Oegentligheterna på valdagen är en del av den oroväckande trend som jag beskrev tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Medan EU-integrationen enligt opinionsundersökningar stöds av mellan 80 och 90 procent av befolkningen har den georgiska regeringen under de senaste åren och framför allt kanske det senaste året satt EU-närmandet på spel. De lagar som antagits det senaste året är inte förenliga med EU:s normer och värderingar. Som en konsekvens av det har landets EU-anslutningsprocess i praktiken frysts.

Den senaste utvecklingen i Georgien har bidragit till ökad risk för hbtqi-personer och de organisationer som arbetar med dessa frågor. Nya restriktiva lagar har begränsat civilsamhällets organisationers verksamheter i landet och deras möjligheter att sprida information och kunskap och att främja medvetenhet hos politiker och bland allmänheten.

Sveriges stöd till regionala program, som RFSL:s Eastern Coalition for LGBT Equality, ger möjlighet att lyfta in frågor om diskriminering av hbtqi-personer i dialog med andra givare, partner inom andra stödområden och nationella aktörer.

Denna regionala ansats ökar möjligheten till påverkansarbete i enskilda länder i Östeuroparegionen eftersom det i respektive land, inte minst i Georgien, kan vara riskfyllt för lokala CSO:er att arbeta synligt med dessa frågor.

Sveriges stöd till hbtqi-rörelsen präglas av flexibilitet och en hög grad av säkerhet för att inte utsätta någon av våra partner för ökade risker. Sverige har tydligt kommunicerat att de lagar som begränsar civilsamhället och inskränker hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna behöver upphävas. Det gör också vårt stöd till det georgiska civilsamhället ännu viktigare. Sverige ska verka för att även EU ökar sitt stöd på samma sätt.