Herr talman! Jag tackar för det ytterligare svaret. Jag välkomnar såklart att regeringen inte utesluter någonting när det gäller att markera mot de övertramp som görs av den georgiska regeringen just nu. Men det är viktigt att Sveriges regering också uttalar stöd till det som den georgiska presidenten försöker göra, som handlar om att ompröva valresultatet och ha nyval. Det är otroligt viktigt.

Det georgiska civilsamhället är ute på gatorna och får ta den största smällen i den antidemokratiska utvecklingen i landet. Vi har sett utvecklingen ganska länge, och den nådde sin kulmen - får man väl ändå säga - i och med parlamentsvalet i slutet av oktober.

Internationell politik och utrikespolitik handlar väldigt mycket om signaler, om semantik och om vad vi säger och när vi säger det. Här tror jag att Dousa och Utrikesdepartementet har en viktig roll att spela när det gäller att ge stöd till dem som just nu protesterar.

Jag tror att en framkomlig väg, som nog är ganska gynnsam, är att vara pådrivande inom EU och leda detta arbete. EU är ju på det klara med detta med sanktioner mot vissa personer i Georgien. Men man behöver också vara på det klara med detta med att tydligt markera och skicka en signal om att man stöttar proteströrelserna i landet just nu.

Men, herr talman, vi ska gå tillbaka till huvudfrågan kring hbtqi-personer. Denna fråga kommer också efter att det har skett vissa omläggningar av biståndspolitiken. Jag håller med ledamoten som var här i talarstolen förut och som jag inte kan efternamnet på - jag ber om ursäkt för det. Jag tror att vi har ganska lika bilder av detta. Men där vi inte har lika bilder handlar det om reformagendans omläggning. Det handlar om vad biståndet ska gå till, hur mycket som ska gå till handel och hur mycket som ska värna svenska intressen kontra det lokala ägandeskapet hos de organisationer som mottar biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan ta Georgien som exempel. Statsrådet Dousa redogjorde för att man kommer att öka stödet just när det kommer till juridisk hjälp. Det är jättebra, för det är exakt så som statsrådet har sagt. Det är väldigt svårt för georgiska hbtqi-personer att över huvud taget få tillgång till detta.

Men man behöver också få hjälp med sjukvård och andra saker. Framför allt behöver man få hjälp med att få förutsättningar att organisera sig. Denna fråga kommer, herr talman, utifrån att de omprioriteringar som har gjorts i biståndspolitiken har lett till att hbtqi-organisationer i Georgien har fått mindre pengar.

Man kan såklart säga att Sverige inte kan lösa hela världens problem. Men när det kommer till hbtqi-personers rättigheter vill jag ändå säga - om det behöver upplysas om det - att Sverige är ett av få länder som ger bilateralt stöd till hbtqi-organisationer världen över.

Ett annat land som ger ett bilateralt stöd är USA. Jag kan nästan försäkra statsrådet Dousa om att det bilaterala stödet från USA kommer att försvinna efter januari, vilket innebär att de länder som finns kvar och som ger ett bilateralt stöd till hbtqi-rörelser runt om i världen blir otroligt viktiga. Jag tror att det är ett perspektiv som regeringen måste ha. Jag tycker inte att reformagendan tar fasta på detta.

Det är klart att man ska värna hela civilsamhället. Det håller jag med om. Jag har själv varit engagerad i olika biståndsprojekt, och det är otroligt viktiga insatser som görs av svenskt civilsamhälle. Men när det kommer till hbtqi-personer och de organisationerna vill jag säga: De står i frontlinjen när det gäller försvaret av demokratin. Därför tycker jag att det är lite beklagligt att det inte finns ett tydligare fokus på just det stödet i reformagendan.

När man gör en omläggning påverkar det såklart hela civilsamhället, framför allt dem som är allra mest utsatta, som hbtqi-personer i Georgien. Därför skulle jag vilja ha lite klarhet. Tänker regeringen gå fram med någon form av fokus på just hbtqi-personer?

(Applåder)