Fru talman! Vad är egentligen ett effektivt bistånd? Det beror såklart på vad man vill med biståndet. Men om vi utgår från att det handlar om det som vi här i riksdagen en gång har slagit fast är syftet tydligt: att skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Hur görs då detta på ett effektivt sätt? Om man frågar dem som borde veta bäst, det vill säga de som på olika sätt arbetar med bistånd, är deras röster tämligen eniga: Långvariga och strukturförändrande projekt är mest effektiva för att på lång sikt minska fattigdom och förtryck. Det vill säga ungefär på samma sätt som man åstadkommer förändring generellt sett i samhället. Även forskningen håller med om denna slutsats.

Fru talman! Jag vill passa på att tacka Riksrevisionen för en välarbetad, intressant och viktig rapport som innehåller många goda råd. En särskilt viktig punkt som jag vill lyfta här och som Riksrevisionen påpekar är att det faktiskt är svårt att följa upp om och hur det svenska biståndet är effektivt just på lång sikt.

Påpekandet kommer i en tid när regeringen lägger om biståndet på ett sätt som, åtminstone som jag ser det, rimligen leder till det motsatta. Man vill ha korta projekt med snabba effekter. Man vill jobba där frukterna hänger lågt och utmaningarna är så små som möjligt. Det ska gå så lätt som möjligt. Framför allt minskar man andelen långsiktigt utvecklingsstöd till förmån för det akuta humanitära biståndet. Det blir symtomen som botas och inte själva sjukdomen.

Det finns en rädsla hos biståndsgivande länder att pengar ska hamna fel och att korrupta och antidemokratiska krafter ska utnyttja biståndet till sin fördel. Det är en mycket rimlig rädsla. Men samtidigt måste man ändå fundera över om det inte är precis det som många korrupta länder gör i dag genom att få ta del av det akuta humanitära biståndet som inte ställer samma krav som utvecklingsbistånd och som dessutom, som tidigare har anförts, framför allt går till just de som kämpar för demokratin och inte till regeringarna. Länder som missköter och plågar sin befolkning kan alltså ändå känna en trygghet i att de länder som bidrar kommer att bistå med nödhjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

Då är det betydligt mer rimligt att använda pengarna för att på lång sikt skapa skillnad, även om det på kort sikt kräver betydligt mer resurser och arbete att jobba i utsatta områden där det råder kaos eller där landets regering står för allt annat än demokrati och rättvisa. Det är inte regeringarna vi ska stötta utan människor.

Missförstå mig inte - det är självklart och rimligt att bistå med nödhjälp, men tänk om vi i stället hade investerat en större del i långsiktighet som förhindrat att nödsituationen överhuvudtaget uppstod. Därför behövs det en rimlig balans mellan utvecklingsstöd och humanitärt stöd.

Just nu verkar flertalet givarländer prioritera det humanitära stödet på ett sätt som ger en kraftig obalans och slagsida. I det läget borde såklart föregångslandet Sverige ta på sig ledartröjan och slå ett slag för det förebyggande, långsiktiga utvecklingsstödet.

Det som däremot är bra är att regeringen håller med Riksrevisionen om att redovisningen och uppföljningen behöver bli betydligt bättre och framför allt tydligare och mer transparent. På så sätt kommer vi förhoppningsvis inom de närmaste åren, kanske decenniet, att kunna se hur ineffektivt, dyrt och kortsiktigt det är att fokusera just på det kortsiktiga i stället för det långsiktiga.

Barnkonventionen firar i dag 35 år. Alldeles nyss var det ett event här i huset anordnat av vårt eget nätverk, FN-nätverk och Unicef, där Unicef bland annat presenterade den rapport som man presenterar vartannat år. Rapporten fokuserar i år på barns situation 2050, vilket är tämligen långsiktigt och väldigt klokt. Jag tycker att alla bör läsa rapporten, för den berör i allra högsta grad hur man bör fundera över biståndet framöver. Än finns det tid för långsiktiga satsningar på jämställdhet, utbildning, jobb, klimat och demokrati - sådant som vi vet leder till att på ett hållbart sätt skapa bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Vad är egentligen ett effektivt bistånd, slutligen? Jo, det är ett bistånd som ger långsiktig och hållbar positiv utveckling för människor. Det är också ett av våra viktigaste verktyg för att öka tryggheten och säkerheten i världen, vilket också innebär en större trygghet och säkerhet i Sverige.

Jag vill också kommentera den debatt som var här tidigare mellan herrarna från Socialdemokraterna och Moderaterna, där man använde ett papper som analogi: Om man har ett helt papper och river det blir det mindre, men om man använder bägge sidorna av papperet får man plats med mer.

Det hade varit coolt om regeringen i det läge som vi har i världen i dag, där behovet av stöd ökar, hade behållit enprocentsmålet och ramen och i stället effektiviserat det på ett sätt så att man fick plats med dubbelt så mycket. Det, mina vänner, hade varit ett gott ledarskap!