Fru talman! Riksrevisionen har gjort en rapport om uppföljning och utvärdering av samt rapportering om Sveriges internationella bistånd.

Biståndet är en central del av Sveriges utrikespolitik och vårt engagemang för global rättvisa, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Målet med biståndet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och under förtryck. Därför är det mycket viktigt att biståndet används effektivt och att vi kan mäta och följa upp dess resultat.

Denna debatt handlar om det betänkande som utrikesutskottet tagit fram om den skrivelse som regeringen redovisat i ämnet. Den innehåller deras bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har angett i rapporten. Det låter kanske lite snårigt och byråkratiskt. Det är just vad det är. Sådan är också resultatredovisningen av det svenska biståndet.

Riksdagen har gång på gång i flera år påpekat att den resultatredovisning av biståndet som vi får genom budgetpropositionen inte är fullgod. Vi har återkommande efterfrågat att regeringen ska bli bättre på att rapportera om biståndets resultat och har även efterfrågat en tydligare koppling mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslag. Därför välkomnar vi att Riksrevisionen har gjort denna granskning.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad men att det utifrån regeringens rapportering till riksdagen är svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet. Det är också svårt att se i vilken utsträckning resultaten bidrar till regeringens utformning av biståndet.

Det är dock värt att notera att det svenska biståndet befinner sig i en stor förändringsprocess med utgångspunkt i förutsägbara anslag för biståndet, frånkopplat från bni, och i reformagendan för biståndet. Reformagendan trädde i kraft endast tre månader innan Riksrevisionens rapport presenterades.

I reformagendan beskrivs att svenskt bistånd ska ges med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Det står också att kvalitet och tydligare redovisning av resultaten är centralt. Detta är mycket välkommet och bra för både mottagarna och våra skattebetalare. Det är en ren legitimitetsfråga gentemot dem. Båda parter ska kunna förvänta sig att biståndet används på det sätt som mest effektivt ger goda resultat.

Fru talman! I skrivelsen till riksdagen framgår det att regeringen ska se över riktlinjerna för utformande av strategier inom svenskt utvecklingssamarbete, i syfte att utveckla mål- och resultatstyrningen. Detta menar jag är avgörande för resultatredovisningen. Utan tydliga mål kan vi nämligen inte veta när vi faktiskt har uppnått dem.

Regeringen minskar också antalet strategier för biståndet, vilket gör styrningen av biståndet tydligare. Det gör också resultatinhämtningen något mindre komplex.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

För riksdagens och inte minst för utrikesutskottets del är det mycket positivt att regeringen har inlett ett arbete med att förenkla, förbättra och förtydliga regeringens resultatredovisning till riksdagen. Jag ser mycket fram emot en bättre resultatredovisning av biståndet framöver.