Fru talman! Debatten böljar från den ena sidan till den andra. Jag är väl en del av den andra sidan.

Det är inte ett oviktigt ämne vi debatterar - användning av bolag som verktyg för brott. Jag vill börja med att understryka att den absoluta majoriteten av alla företag gör sitt bästa för att följa de lagar och regler som finns. Men sedan vet vi att det också finns företag som används för eller till och med bildats för brottslig verksamhet eller som utnyttjas av oseriösa aktörer, ibland för att kunna dölja annan brottslig verksamhet, för penningtvätt eller för att finansiera grov organiserad brottslighet.

Enligt Polismyndigheten är brottsvinsterna en av de drivande faktorerna bakom den organiserade brottsligheten. Som vi redan hört i debatten och som även polisen lyfter står den kriminella ekonomin i Sverige för 100-150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Kriminella gör i dag större vinster på arbetslivskriminalitet, välfärdsbrottslighet och bedrägerier än på narkotikaverksamhet.

Genom att kriminella undanhåller skatter eller fuskar till sig ersättningar eller förmåner går också samhället miste om pengar som annars kunde ha gått till viktiga delar av det svenska välfärdssystemet. Oseriösa företag skadar förtroende och tillit i samhället i stort, och när de konkurrerar med vanliga näringsidkare riskerar de att slå ut de företag som sköter sig.

Fru talman! Det är uppenbart att företagsbrottligheten ger upphov till en rad allvarliga effekter. Jag och Miljöpartiet står bakom de förslag som regeringen i dag lägger fram. Dock tycker vi att man borde ha gått längre.

En uppgift som den statliga utredaren hade var att titta på effekterna av att man slopade kravet på revisor för mindre bolag 2010. Utredningen tar inte ställning vare sig för eller emot, då det inte var utredarens uppdrag, men säger att om man ska återföra revisionsplikten bör den gälla alla bolag som hade revisionsplikt innan 2010 för att det i tillräcklig grad ska uppfylla det brottsförebyggande syftet, vilket ju är det vi siktar på i dag.

Utredningen tar inte ställning, men många andra gör det, så som vi har hört i dag. Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket förespråkar alla ett återinförande av revisionsplikten. Dessa instanser påpekar bland annat att samhället har förändrats sedan revisionsplikten togs bort, att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten i dag ofta förutsätter tillgång till bolag och att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i bolag som har revisor.

Bolag och brott

De lyfter också fram flera positiva effekter av en återinförd revisionsplikt, inte minst att det ökar förtroendet i näringslivet och att brottslig verksamhet såklart snabbare kan upptäckas, inte minst genom ökad insyn i små aktiebolag.

Men trots den viktiga roll revisorerna har väljer regeringen att inte återinföra revisionsplikten för små företag. Ärendet som vi har att ta ställning till i dag handlar om att ta krafttag mot bolagsbrottsligheten. Om vi verkligen menar allvar behöver vi använda oss av alla de olika verktyg som vi har tillgängliga. Jag anser att revisionsplikten är ett av dessa verktyg och någonting som skulle kunna bidra till att komma åt den organiserade brottsligheten. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation om detta i betänkandet, reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)