Fru talman! Ekonomisk brottslighet genom företag är samhällsskadlig. Betydande skatteintäkter går förlorade för det offentliga. Enskilda drabbas av stora ekonomiska förluster. Skötsamma näringsidkare löper risken att slås ut av konkurrenter som inte följer reglerna. Förtroendet för företag och tilliten till samhällssystemet kan försvagas. Ekonomiska vinster som blir till med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova ekonomiska brottslighet som begås genom företag är att betrakta som systemhotande.

Det var mot denna bakgrund som den socialdemokratiska regeringen i december 2021 gav en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företagsformer används för att begå brott och andra oegentligheter. Utredningen överlämnade den 30 juni 2023 betänkandet Bolag och brott - några åtgärder mot oseriösa företag.

Regeringen lägger nu fram propositionen Bolag och brott. Vi socialdemokrater välkomnar förslagen om utökade befogenheter för Bolagsverket som ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag, att företagskapning ska kriminaliseras, att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas och även övriga förslag till skärpningar av regler kring årsredovisningar och associationsrättslig reglering av stiftelser. Vi kommer alltså att rösta för allt detta.

Därutöver menar vi socialdemokrater att regeringens proposition borde kompletteras med ytterligare ett antal åtgärder: resurstillskott till Bolagsverket, utvidgad revisionsplikt för små aktiebolag och höjt minsta aktiekapital i aktiebolag. Förslagen syftar alla till att förebygga och beivra att bolag används som brottsverktyg. Förslaget om höjt aktiekapital är vi förhindrade att ta upp i den nu aktuella följdmotionen, men vi återkommer i ett annat sammanhang under riksdagsåret.

Utredningen om bolag och brott hade i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med ett återinförande av revisionsplikt för mindre aktiebolag. Regeringen gör i föreliggande proposition bedömningen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.

Vi socialdemokrater menar att regeringen i stället borde ha tagit större intryck av att en lång rad remissinstanser - Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring - förespråkar återinförd revisionsplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bolag och brott

Dessa positiva remissinstanser menar att detta skulle bidra till ökad ordning och reda i näringslivet, vara gynnsamt för skötsamma bolag och företagare och bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. De menar också att en rad omständigheter av stor betydelse för frågan har ändrats sedan revisionsplikten för små aktiebolag togs bort: förändrad revisorsroll, att företag ofta förekommer i den typ av brottslighet som sker i organiserad form, till exempel välfärdsbrottslighet, och att det har blivit allt lättare att starta aktiebolag genom sänkt krav på lägsta aktiekapital. Lägg därtill att det finns långt gångna förslag på förenklade internationella revisionsnormer för små bolag.

Men av utredningen framgår samtidigt klart att ett snabbt återinförande av revisionsplikt för samtliga aktiebolag är praktiskt ogörligt eftersom antalet revisorer helt enkelt inte kommer att räcka till i närtid. Mot denna bakgrund menar vi socialdemokrater att regeringen borde ha tagit intryck av Skatteverkets remissvar där ett konkret författningsförslag framförs för en utvidgning av revisionsplikten till att omfatta fler men inte alla små aktiebolag och i närtid återkomma till riksdagen med en sådan proposition.

Jag yrkar därför bifall till vår reservation, nummer 2.

Fru talman! Tillåt mig en avslutande, mer generell reflektion. Det har blivit en mycket dålig allmän tendens att såväl kommuner och regioner som statliga myndigheter ges utökade arbetsuppgifter utan att staten skjuter till nya medel. Det gäller till exempel kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete samt Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, som inte alls möter behoven av ärendehantering, och det gäller hela sjukvårdens finansiering, där vi nu ser personalneddragningar i en vård som redan befinner sig i kris.

Det vi behandlar här är endast en liten men viktig detalj i samhällsbygget. Vill vi att Bolagsverket ska göra mer behöver vi med all sannolikhet också satsa mer på Bolagsverket.

Självfallet ska vi i varje läge försöka finna effektiva arbetssätt. Detta gäller hela den offentliga sektorn. Men verkliga effektiviseringar i verkliga organisationer är svårt. I offentlig verksamhet blir det sedan 30 år tillbaka i det här landet allt som oftast neddragning snarare än effektivisering - och det är inte samma sak.

I privat sektor kan man höja priset eller sänka kvaliteten, öka volymen eller ransonera och sätta kunder på kö. Det finns inga krångliga lagar som kommer emellan. Men så är det inte i myndigheter, kommuner och regioner. Verksamheten styrs av lagstiftning. Flera legitima intressen ska vägas mot varandra. Det är helt enkelt en mycket, mycket svårare uppgift - en uppgift som kräver adekvata resurser.

Vi socialdemokrater välkomnar alltså förslagen om möjlighet för Bolagsverket att begära personlig inställelse och om strykning av felaktiga uppgifter i registren. Liksom regeringen bedömer vi att de kommer att leda till högre registerkvalitet, ha en brottsförebyggande effekt och underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att utreda brott och lagföra gärningspersoner.

Vi delar dock inte regeringens konsekvensbedömning att de här förändringarna kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar. Vi delar i stället Bolagsverkets uppfattning i frågan och menar att verket måste tillskjutas extra resurser för dessa tillkommande uppgifter och handlingsmöjligheter. Inte minst ser vi socialdemokrater stora möjligheter att genom maskininläsning och artificiell intelligens detektera felaktiga eller illavarslande uppgifter i verkets register. Det här är fråga om stort och viktigt utvecklingsarbete men pyttesmå belopp i statens samlade budget. Ändå säger Tidöregeringen nej. Vi beklagar det.