Fru talman! Behovet av skydd för hotade personer har vuxit markant under senare år. Samhället, såväl stat som kommun, har även successivt utvecklat metoder för att stödja dem som av skilda skäl behöver skydd. Trots detta mördas varje år ett antal kvinnor som levt eller lever i nära relation med våldsamma män.

Dagligen utsätts ett stort antal personer i vårt land för hot, våld och trakasserier, och en del av dessa behöver skydd från staten. Ett exempel är, som nämnts, kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, som kan tvingas leva med en ständig hotbild. De förföljs och tvingas ibland på flykt med sina barn. Detta är en personlig tragedi för alla dessa kvinnor och barn och något som underminerar hela samhällets trygghet om vi låter det fortgå. Ett stärkt skydd är därför av yttersta vikt.

Som nämnts har Riksrevisionen nu granskat statens skydd av hotade personer och då i huvudsak fokuserat på kontaktförbud och de myndigheter som främst berörs av och ansvarar för att brottsoffrens behov av skydd tillgodoses. Rapporten pekar på en rad brister inom såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten och Skatteverket.

Det ska också sägas att gängkriminalitetens och den organiserade brottslighetens lavinartade utveckling, med de grova våldsbrott som följt i dess spår, har haft stor inverkan på Polismyndigheten och särskilt på enheten för brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, Bops, som dragits med en hög arbetsbelastning. Skyddet för personer som hotas av gängen har tagit stora resurser i anspråk, vilket tyvärr, måste vi medge, har skett på bekostnad av ärenden rörande kontaktförbud och brott i nära relation.

Regeringen såväl som Polismyndigheten är väl medvetna om behovet av förbättringar och förstärkningar och har nu gjort särskilda insatser för att förbättra skyddet för personer utsatta för brott i nära relation. Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att klassificera gärningsmännen - vi vet alla att det mest är män - utifrån våldsbenägenhet och farlighet, vilket utgör grund för skyddsbehov för den utsatta. Parallellt ska relevanta skyddsåtgärder vidtas för att förebygga upprepad brottslighet och stoppa våld i ett tidigt skede. Mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld prioriteras särskilt.

Polismyndigheten har även vidtagit åtgärder för att få en effektivare styrning av ärendeinflödet till Bops. Polisanställda ska nu få bättre stöd för riskbedömningar gällande hot och våld i enskilda ärenden, vilket leder till bättre förutsättningar för att hotade personer ska få erforderligt stöd.

Det finns även ett förslag om att Polismyndigheten, i enlighet med kontaktförbudsutredningens betänkande, ska utse en kontaktperson för såväl skyddspersonen som förbudspersonen. Detta är ett bra förslag, som enligt oss kristdemokrater bör förverkligas så snart som möjligt.

Fru talman! I ärenden som rör kontaktförbud har åklagarna tidigare haft en restriktiv syn på de underliggande kraven för positiva beslut. Tillämpningen har inte heller varit enhetlig i landet. Generellt kan sägas att åklagarna lagt ribban väl högt vad gäller både kraven på styrkt brottslighet och gränserna rent geografiskt; det har varit ovanligt att förbudet omfattat större områden. Det har egentligen inte funnits några större hinder utan handlar mer om synen på tillämpningen av lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Även i detta fall har regeringen tagit initiativ. I betänkandet om kontaktförbudslagstiftning som presenterades tidigare i år finns en genomgripande översyn av den aktuella lagstiftningen. Förslagen tar sikte på fler kontaktförbud och på att lagstiftningen i högre grad ska ha ett brottsförebyggande perspektiv och utgöra ett effektivt skydd. Det ska bli enklare att utfärda kontaktförbud där det finns riskbedömningar som tar upp exempelvis förföljelse, otillbörlig övervakning eller andra allvarliga trakasserier. Det ska även bli lättare att ta beslut om elektronisk övervakning, och straffskärpningar för överträdelse av kontaktförbud är att vänta.

Fru talman! Sist och slutligen: Alltför ofta har det hänt att myndigheter av slarv och oförstånd röjt skyddade personuppgifter. Här måste det till en generell skärpning. Det ankommer på alla som tar del av skyddade personuppgifter att verkligen se till att de inte läcker ut. I många fall är det livsavgörande att uppgifterna är och förblir hemliga. Man ska inte underskatta uppfinningsrikedomen och ihärdigheten hos motiverade gärningsmän när det gäller att spåra och söka upp sina potentiella offer.

Fru talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och ber om ursäkt för att jag drog över min talartid med någon minut.