Herr talman! Betänkandets rubrik är: Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske. Det är en bred palett som vi tar upp. Det är väldigt bra att vi har denna helhet, för det är så komplex verkligheten är.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 21 under punkt 13 om en gemensam fiskepolitik.

EU:s fiskepolitik vilar på tre ben - det miljömässiga, det ekonomiska och det sociala. Det kan låta väldigt bra, men det kan också missleda i fråga om vad vi vill. Det gäller inte minst de två sistnämnda - det ekonomiska och det sociala.

Både opposition och regering samt övriga Europa använder i dag Ices rekommendationer. Men en rekommendation från Ices i en riktning kan överprövas när man väger in just det ekonomiska och det sociala. Det tyckte jag att man såg väldigt tydligt i förra årets kvotsättning. Rekommendationen från Ices var noll, alltså ett fiskestopp. Det skedde då en överprövning där man, som jag ser det, använde just de ekonomiska och sociala bitarna.

Ices rekommendationer används också ibland lite som det passar. Det är en nivå och en miniminivå här. Man kan titta på årets nivå. Det var många som studsade över ökningen med 100 procent. Men man kan läsa rekommendationen lite mer noggrant. Lite längre ned på sidan rekommenderar Ices en säkerhetsmarginal på 30-50 procent, eftersom man vet att vi har dålig kontroll på fisket och man är osäker på bestånden.

Som jag sa i ett tidigare inlägg anser jag att den svenska ståndpunkten i årets förhandlingar är bra. Den ligger faktiskt under Ices rekommendationer, även med säkerhetsmarginal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Om man inte gör förarbetet i en förhandling kan man dock se den svenska ståndpunkten lite som en dimridå. I en kontext där vi sitter i en ringhörna med sänkta kvoter och därmed har svårt att nå framgång, som ministern själv beskriver problematiken, måste man liksom gå in och jobba på ett helt annat sätt i förhandlingarna, något som jag var inne på i ett tidigare inlägg.

När det gäller Östersjön specifikt måste man gå in i ett mycket tidigt läge och träffa både politiker och vetenskap runt Östersjön för att kunna närma sig varandra, annars kommer vi aldrig att komma i närheten av den här svenska ståndpunkten. Min allvarliga kritik mot ministern gäller alltså hur man har agerat för att komma ditåt den svenska ståndpunkten ligger.

Östersjöns havsmiljö är jätteviktig. Det står mycket klokt häri, och på något sätt kan resultatet av hur vi lyckas med vår havsmiljö egentligen mätas i hur mycket fisk man kan plocka ur Östersjön. Här har vi stora historiska skulder när det gäller dioxiner, tungmetaller, PFAS och övergödning. Vi har även skapat en del nya bekymmer, såsom skrubbervatten från våra fartyg, något som vi är överens om att vi ska minska. Här har regeringen gjort goda ansatser, vilket är bra, för att sätta stopp för någonting som forskningen har lärt oss är väldigt skadligt.

I dagens debatt har även lantbrukets inverkan på miljön i form av övergödning lyfts fram. Samtidigt har det gjorts otroligt mycket under lång tid. Ingen ska tro att vi inte använder vartenda kilo stallgödsel tillbaka till växterna - fosfor, kväve och kalium är dyra ingredienser i en växtodling, och man vill därför inte använda ett enda kilo mer än man behöver. Gps-teknik för autostyrning av våra traktorer används generellt i dag i någonting som börjar likna precisionsodling.

Det som jag var inne på tidigare är allvarligare, nämligen att vi måste klara av klimatförändringarna. Temperaturhöjningar med stora översvämningar och torka som följd bidrar i stor utsträckning till övergödning. Det blir en enorm puckel. Vid en torka som orsakar en halv skörd och mindre har man ju lagt på gödsel och näring för en väsentligt högre skörd, och det kan då komma ut i havet.

Kanske ännu allvarligare är de allt vanligare skyfallen. Det är lätt att förstå att dessa orsakar övergödning från lantbruken, men det handlar också om våra reningsverk runt om i landet. Jag ser att det finns dispenser för kväverening vid reningsverk inte minst längs Norrlandskusten, och det är inte helt bra, eftersom vi har problem med bräddning vid skyfall. Vi är alltså inte riktigt konsekventa när det gäller att ta miljöbekymren på allvar.

Fru talman! Någonting som man borde lägga ännu mer kraft på när det gäller att driva miljön i rätt riktning och minska övergödningen är biogasen. Det handlar både om lantbruken och reningsverken. Utifrån EU:s regelverk finns begränsade möjligheter att stödja biogasen mer än vad vi gör i dag, men vi måste ha med i vår kontext hur viktig biogasen är också för våra hav. Biogasen har även många andra fördelar. Det är ett inhemskt bränsle som kan användas i elproduktionen och bidra till ett stabilare Sverige i kristid, helt enkelt.

Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Vi har också många andra miljöproblem med havet, som marint skräp. Vi är överens om att flytta ut trålgränsen, en viktig del i att hantera fisket.

Det vi inte har diskuterat är att vi har en överkapacitet, en för stor fiskeflotta, för den fisk som ska tas upp, någonting som när vi talar om de ekonomiska skälen i EU:s fiskepolitik kan påverka väldigt negativt. Den överkapaciteten måste vi hantera på ett eller annat sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)