Fru talman! Mina första år i grundskolan tillbringade jag på Hagaskolan i Kumla. Hagaskolan är en sådan där klassisk skola som jag tror att det är lätt att visualisera i huvudet: en stor byggnad med stentrapphus, stengolv, klassrum - såklart - och ganska kala rosa väggar på utsidan.
Mitt favoritrum var helt klart musiksalen, men det fanns ett ställe till: skolbiblioteket. Det var inte nödvändigtvis för att det var fullt av böcker och för att jag hade en sådan otrolig iver att läsa, men där fanns en miljö som var tilltalande. På det sättet skapade skolbiblioteket möjlighet - och bjöd in till - att låna en bok. Jag har ett tydligt minne av att jag lånade en bok om dinosaurier när jag var liten. I hörnet på boken satt en klisterlapp med texten "Hagaskolans skolbibliotek", och jag minns att jag lånade boken om och om igen.
Varför säger jag det här? Det var inte på något sätt så att jag var klassens mest drivna elev och kastade mig över alla nya läromedel som kom in i klassrummet, utan jag var nog lik många andra: Vissa ämnen var kul, och andra var inte lika kul men skulle klaras av. Jag vill mena att skolbiblioteket, engagerad personal och duktiga lärare bidrog på ett positivt sätt till min läsning.
Fru talman! Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskap och självständighet men också personlig utveckling. Läsning är inte bara ett sätt att ta till sig information; det är också en nyckel till att förstå världen omkring oss, utveckla kritiskt tänkande och bygga empati. Genom att läsa böcker, artiklar och andra texter får vi tillgång till olika perspektiv och idéer som vidgar våra vyer.
I dagens informationssamhälle är förmågan att läsa också avgörande för att kunna navigera på olika digitala plattformar, där texter finns i form av allt från nyheter och forskning till sociala medier. Att kunna läsa väl gör det också möjligt för oss att delta i samhällsdebatten, ta informerade beslut och förbättra våra yrkesmöjligheter. Kort sagt, fru talman, är läskunnighet en grund för det livslånga lärandet och en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle.
Fru talman! Många elever har i dag inte tillgång till ett skolbibliotek som är anpassat för att stödja deras lärande på ett effektivt sätt. Trots att rätten till skolbibliotek redan är reglerad varierar tillgången kraftigt mellan olika skolor. Enligt Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället kan ett skolbibliotek bestå av allt från ett litet rum med några få böcker till ett fullt utrustat bibliotek med ett brett utbud av böcker och digitala medier och en utbildad bibliotekarie.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Skolinspektionens granskning visar dessutom att många skolbibliotek inte erbjuder ett tillräckligt varierat och omfattande medieutbud. Denna brist påverkar elevernas möjlighet att utveckla sin förmåga till lärande och även deras läslust.
Herr talman! Huvudregeln ska vara att samtliga elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten, men undantag kan göras. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek. Det är viktigt att skolbibliotek finns tillgängliga för alla elever, helst som egna skolbibliotek, men det måste också finnas viss flexibilitet. På vissa håll i landet ligger skolan vägg i vägg med folkbiblioteket. Där ska inte ett helt nytt bibliotek nödvändigtvis behöva byggas. På andra håll i landet finns väldigt små skolor där det inte skulle vara möjligt att anställa en skolbibliotekarie.
Herr talman! Det är tydligt att vi inte har en samlad opposition. För delar av oppositionen är undantagen i förslaget för begränsade, och för andra delar är undantagen för breda.
Lyckligtvis finns det en balanserad regering som går fram med ett rimligt förslag som ser till att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek och att det samtidigt går att driva små byskolor. Denna lagändring tydliggör definitionen av ett skolbibliotek och dess ändamål. Skolbiblioteket ska avse en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som en god resurs i undervisningen.
Avslutningsvis, herr talman: Att fler lär sig läsa och att alla elever får tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek är avgörande för att bygga en stark och demokratisk framtid. Genom läsning utvecklas människors förmåga att tänka kritiskt, förstå olika perspektiv och engagera sig i samhället på ett meningsfullt sätt. Bra skolbibliotek fungerar som kunskapscentrum och väcker läslust, vilket i sin tur främjar det livslånga lärandet. En satsning på läskunnighet och skolbibliotek är en investering i våra barns framtid, i deras möjlighet att växa som individer och i skapandet av ett samhälle där alla känner delaktighet och inflytande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).