Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.
Läsningen är grunden till all inlärning. Samtidigt har vi i dag cirka 800 000 analfabeter i Sverige, och så har det faktiskt varit i över tio år. Man kan fråga sig hur det är möjligt. Svaren på detta är säkert många - allt från en skenande massinvandring till en progressiv skolpolitik. Där har progressiva pedagoger med den digitala paddan under armen gjort allt för att komma bort från traditionell pedagogik och undervisning.
Just traditionell pedagogik är nu det vi behöver allra mest. Där är det läraren som bestämmer i klassrummet, och eleverna har tryckta läromedel fulla med relevanta fakta. Det är böcker som är basen för den kunskap eleverna ska fyllas med för att sedan kunna gå ut i arbetslivet som välutbildade individer. För detta ändamål har regeringsunderlaget - med vår hjälp, såklart - redan satt igång en process där skolorna nu får mer tillgång till tryckta läromedel.
Fru talman! Nu fortsätter resan mot att göra den svenska skolan bra igen. Förslagen i detta betänkande kommer att stärka skolbiblioteken. Att elever redan i tidig ålder får tillgång till tryckta böcker och kan utveckla ett intresse för läsning är ju självklart för att utbildningen ska fungera. Så har det varit tidigare i Sverige, när jag var yngre, och vi ska dit igen.
I dag ser vi till och med att studerande på högskolor och universitet har problem med att läsa längre texter. Det är djupt tragiskt.
När det gäller betänkandet börjar vi med att definiera vad ett skolbibliotek är. I dag är det inte tydligt definierat, utan det skulle kunna vara en liten skrubb med några böcker i. Här väljer vi tydlighet och att det ska vara så lika som möjligt för alla elever.
Tillgång till skolbibliotek blir nu så tydligt och skarpt som det är görligt utan att tvinga jättesmå skolor att bomma igen. De få undantag som nu kan göras berör oftast de små, idéburna skolor som styrs utan vinstintresse, kanske en jätteliten landsbygdsskola.
Varje huvudman ska nu anta en biblioteksplan, där ändamålet för skolbibliotekets verksamhet beskrivs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek
Bemanningen av skolbibliotek regleras också, för att det ska finnas kompetent personal på plats, då det saknas en uttrycklig reglering av att skolbiblioteken ska vara bemannade. Detta är något som föregående regering har misslyckats med. Det finns heller inga formella krav på bemanningens kompetens, vilket vi tar med här.
Möjligheten till entreprenad när det gäller skolbibliotek måste också stärkas, då nuvarande reglering inte ger tillräckligt med utrymme för att tillgodose de behov som kommer att finnas så som verkligheten ser ut. Nuvarande reglering innebär att folkbibliotek och kommunala skolbibliotek inte kan meranvändas som skolbibliotek av övriga skolenheter.
Nu ges möjlighet att samarbeta genom att avtal kan slutas mellan parterna, om det finns särskilda skäl, som ska vara väldigt starka. Detta möjliggör stora förbättringar för främst elever i små skolor som i dag har sämre möjligheter när det gäller skolbibliotek.
Allt handlar om att göra det bättre än i dag, och det gör vi på alla punkter. Alla nämnda förbättringar kommer i någon grad att förbättra våra elevers läsförmåga, vilket är oerhört välbehövligt.
Regeringsunderlaget har också för avsikt att kompensera för den merkostnad som stärkta skolbibliotek innebär, genom drygt 400 miljoner kronor årligen, med start under den andra halvan av 2025, då lagändringarna planeras träda i kraft.
Dessa nya förslag om stärkta skolbibliotek är ett stort steg framåt, så jag gratulerar alla elever som från och med den 1 juli 2025 får möjlighet att ta del av dessa förbättringar.
(Applåder)