Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för frågorna! Det är inte varje dag vi talar om tonnagebeskattning. Det är bra att vi gör det i dag, eftersom det är väldigt viktigt. Ibland glöms det bort hur viktig hela den näringen är.
Jag delar helt bilden att svensk sjöfart är otroligt viktig för Sverige. Vi är ett exportberoende land, och vi importerar också väldigt mycket i vår ekonomi. Då spelar sjöfarten verkligen en avgörande roll både för utrikeshandeln och för försörjningen av varor generellt.
Det finns statistik från 2021 som visar att 65 procent av utrikeshandeln använder sjöfart i något led. Vi talar ofta om väg, järnväg och flyg. Men självklart är sjöfarten väldigt avgörande för svensk ekonomi.
Jag håller helt och hållet med Hanna Westéren om att svensk sjöfart fortsatt ska stöttas att vara konkurrenskraftig. Det är en viktig byggsten för att bygga Sverige rikare, som vi har talat om innan i andra debatter här. Det är också därför som vi har stora stöd till sjöfarten, och jag tycker att det ska fortsätta att vara så.
Till exempel finns sjöfartsstödet som hittills i år legat på 1,3 miljarder kronor. Det är i genomsnitt ungefär 40 miljoner per rederi som har fått stödet. Vi har också avsatt nästan 200 miljoner kronor för överflytt av gods till järnväg och sjöfart. Under förra året fick Sjöfartsverket 300 miljoner i klimatkompensation för att reducera farledsavgiften.
Men det räcker inte. Jag kan ge besked till Hanna Westerén om att mer behöver göras. Det är därför som vi går fram med avskaffandet av stämpelskatten. Stämpelskatten för att inteckna och belåna fartygen i Sverige tas helt bort. Det kommer att vara bra för näringen. Sedan kommer vi också att lägga fram förslag som gör det lättare för rederier att hyra in och hyra ut obemannade skepp.
När det kommer till huvudfrågan är detta vad vi gör och vad vi tänker göra. Men när det kommer till just tonnageskatten, som interpellationen kanske främst handlar om, innebär det, för den som inte vet, att svenska rederier under vissa krav helt enkelt får lägre skatt. Här är det en hård konkurrens mellan länderna, precis som interpellanten sa.
Regeringen tillsatte förra året en så kallad bokstavsutredning för att se över reglerna och se om de behöver ändras. År 2026 måste man ansöka igen och förlänga. Vill man göra ändringar är det då det är läge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har haft en enmansutredare, eller som det kallas en bokstavsutredare, som har sett över det generellt. Sedan arbetar Finansdepartementet tillsammans med andra med att se vilket det bästa förslaget kan vara både för näringen och för Sverige som helhet och som man också kan få godkänt för. Om man vill ändra något är det läge att göra det då. Men det gäller samtidigt att veta att EU-kommissionen godkänner det.