Herr talman! Sverige står i dag inför en rad samhällsproblem. Arbetslösheten är hög; den högsta på tio år. Vi ser rekordstora varsel inom hälso och sjukvårdssektorn. De svenska tillväxtsiffrorna är bland de lägsta i EU, samtidigt som gängskjutningarna bara fortsätter och kryper ned i åldrarna.

I det här för landet svåra läget väljer alltså regeringen att gå fram med en riktad skattesänkning för de allra mest välbeställda. Statsministern kan för egen del se fram emot skattesänkning på över 3 000 kronor i månaden nästa år.

Hur menar statsministern att det är en väl avvägd prioritering att spendera flera miljarder på en liten grupp välbeställda i stället för att rikta resurserna mot de många och stora samhällsproblem som vi står inför i dag?