Herr talman! Statsministern! I går nåddes vi av medieuppgifter om att den så kallade Nytorgsmannen på nytt misstänks för våldtäkt, efter att han tidigare i år blivit villkorligt frigiven från det femåriga fängelsestraff som han dömdes till för bara ett par år sedan, efter en lång rad av våldtäkter, övergrepp och förstörda liv för oskyldiga brottsoffer.

Notoriska våldtäktsmän hör hemma i fängelse. Det vet jag att jag och statsministern är överens om. Konsekvenserna för den som begår vålds och sexualbrott ska inte vara lindrigare än för de brottsoffer vars liv slås i spillror. Att serievåldtäktsmän släpps ut i förtid och kan begå nya brott är skandalöst. Det är ett hån mot både tidigare och nya offer.

I Tidöavtalet gör vi upp med den här gamla svaga svenska straffpolitiken. Betänkandet Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott innehåller bland annat förslag om att avskaffa tvåtredjedelsfrigivning. Dessutom finns en presumtion för avtjänande av hela fängelsestraff, det vill säga att utgångspunkten är att man avtjänar hela fängelsestraffet och inte som i dag blir villkorligt frigiven mer eller mindre per automatik. Dessutom finns det förslag om att införa ett icke-tidsbestämt förvarsstraff, tänkt att kunna användas för just notoriska, samhällsfarliga återfallsförbrytare.

Remisstiden för betänkandet gick ut i tisdags, och nu ligger det alltså hos regeringen att få fram en lagrådsremiss och så småningom en proposition.

Då är min fråga till statsministern: Delar statsministern min bedömning att det är av avgörande vikt att dessa förslag genomförs snarast möjligt, och när tror statsministern att vi kan ha en proposition på riksdagens bord?

(Applåder)