Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation om campusbaserad utbildning och för möjligheten att diskutera detta angelägna ämne.

Frågan kan anses vara snäv och kanske aningen detaljerad, men den är viktig när vi ska försöka säkerställa att hela landet har tillgång till kvalitativ högre utbildning, oavsett om den bedrivs på lärosätets campus eller genom decentraliserade utbildningsformer vid något av landets alla lärcentrum. Det är faktiskt en grundläggande fråga för Sveriges långsiktiga utveckling som kunskapsnation.

Precis som utbildningsministern sa består frågan av tre delar: definitionen av campusbaserad utbildning, regeringens syn på framtida decentraliserad utbildning och stödet till lärcentrum.

Jag börjar med definitionen av campusbaserad utbildning. Våra lärcentrum utvecklar just nu väldigt mycket av sin verksamhet utifrån att de ser sig själva som en del av campus runt om i vårt land. Som utbildningsministern nämnde jobbar UKÄ, alltså Universitetskanslersämbetet, med att ha den officiella statistiken och definitionen. Vi ser positivt på den förändrade definitionen, som talar mer om platsbunden undervisning och utbildning, på grund av att man därigenom vidgar begreppet till att inte bara handla om lärosätets fysiska plats - ett lärosäte kan vara verksamt fysiskt på flera olika områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också understryka vikten av att campusutbildning på lärosätet och lärcentrums roller inte ses som motsatser utan som komplement. Möjligtvis behöver det utvecklas en nationell strategi eller vision som omfattar både campusbaserad och decentraliserad utbildning och som gör att vi kan stärka den högre utbildningens konkurrenskraft och på så sätt möta samhällets skiftande behov.

Det handlar ju trots allt om att människor ska kunna ta del av högkvalitativ utbildning oavsett var i Sverige de bor. Det ska inte bara handla om distansstudier, utan det ska faktiskt även handla om lärcentrum och fysiska platser där man tar till sig av utbildning. I mitt hemlän, Jönköpings län, bedrivs sådan utbildning i nästan alla områden. Den är väldigt viktig i kommuner som Värnamo och Eksjö, som har decentraliserade sjuksköterskeutbildningar, och i till exempel Vetlanda och Gislaved, som jobbar mycket med industrins utveckling.

När det gäller decentraliserad utbildning är det inte bara vårdyrkena, som ministern nämnde, som är viktiga. Många andra bristyrken är också betydelsefulla för vårt land, och man kan ta del av decentraliserad utbildning till dessa yrken. Till exempel kan man utbilda sig till förskollärare vid olika lärcentrum. Vi jobbar också med olika typer av verkstadsindustriteknik och liknande, som behövs väldigt mycket inom industrin just nu, trots att arbetslösheten är hög.

För att lyckas med detta behöver vi från nationellt håll ta stora initiativ. Därför är det intressant att låta utbildningsministern fortsätta reflektera över hur campusbaserad eller platsbunden utbildning, vilket är den nya definitionen, kan utvecklas. Det handlar inte bara om att vi inte ska minska den eller ta initiativ till något sådant. Utbildningsministern får gärna fortsätta med det i sitt nästa anförande.