Fru talman! Jag tror att försvarsministern missuppfattade vad jag försökte säga. Jag pratar om svenska och nordiska operativa förhållanden och att designen på ett nytt stridsflyg ska utgå från det precis som man gjort vid designen av Jas 39 E och Jas 39 C/D. Det är detta jag är ute efter.

De operativa förhållandena i de nordiska länderna är så pass likartade att Jas 39 E är ett oerhört väl lämpat flygplan för den operativa miljön. Ett djupare samarbete för att ta fram stridsflyg är det ju kört för, eftersom de har valt andra alternativ. Så ser det ut, och det finns ingen oenighet på den punkten. Men det är viktigt att beskriva detta på rätt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt korrekt att vi inte gör något vägval här och nu. Men om det här ska utredas, vilket vi i så fall ställer oss bakom i Försvarsberedningen, måste både regeringen och utredarna driva ett arbete på sådant sätt att man upprätthåller möjligheterna för svensk produktion. Det gäller även för svensk produktion i fråga om samarbete med ett utländskt alternativ för att svenskt kunnande och svensk förmåga ska finnas med som en viktig del i detta.

Vi har sett tidigare hur svårt det har varit att ta tillbaka förlorad kompetens, exempelvis när vi avvecklade produktionen av ubåtar på Kockums men sedan kom fram till att vi skulle ta upp den igen. Det har lett till att man varit tvungen att bygga upp det hela igen från ett nolläge. Vi får inte hamna i en så utdragen process att vi hinner förlora kompetens och produktionskapaciteter när det väl är dags så att vi inte klarar av att ta oss an uppgiften.

Jag ser också fram emot att vi kan få fler internationella order, vilket hjälper oss. Jag hoppas nu att ett vägval för transportflyget också kan göra att vi får effekter i positiv mening när det gäller stridsflyget.

Det krävs aktivitet och arbete som skapar förutsättningar för det svenska alternativet och alternativet att ha Sverige i samarbete med en utländsk partner. Det krävs också ett arbete för att förutsättningarna för detta ska vara realistiska.

Detta är som sagt ett väsentligt säkerhetsintresse, så det är inte vilket vapensystem som helst. Men anledningen till att jag väljer att beskriva hela djupet i själva systemet med all forskning, allt utvecklingsarbete, allt kunnande och all ingenjörskunskap är att det är ett system som påverkar svensk industri och svenska småföretag i bredare mening. Här finns många underleverantörer.

Det är korrekt som ministern säger att vi alltid har haft utländska komponenter i de svenska stridsflygen. Så är det, men grejen är den att vi måste hålla i styråran när det gäller att ta fram det system som ska gälla i slutändan. Man kan ha utländska komponenter och utländska samarbeten, men det handlar om vem som håller i styråran. Det är en kärnfråga i det vi diskuterar.

Därför måste utredningarna också göras med detta perspektiv, så att vi inte släpper styråran. Om vi skulle släppa den kommer all kompetens och allt det vi har byggt upp snabbt att försvinna och skingras för vinden, och vi har det inte längre. Om vi ska bygga upp det sedan igen kommer det att ta jättelång tid.

Det är detta perspektiv jag vill beskriva. Här har regeringen ett tydligt ansvar att agera så att det är möjligt.