Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för en angelägen interpellation. Vi kommer inte att göra vägvalet här och nu, men jag uppskattar att vi kan föra en dialog kring det. Jag tror inte att vi står speciellt långt ifrån varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här kammaren har bestämt att stridsflygsområdet är ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse, och det kallas numera ett strategiskt materielområde. Det är ett ställningstagande som riksdagen har gjort, vilket vi har beaktat och kommer att fortsätta beakta.

När man gör vägval om programmen handlar det om många miljarder, och det handlar om frågor som ibland ligger 20, 30, 40 eller 50 år i framtiden. Därför är det rimligt att man utreder en sådan fråga, att man utreder den noggrant och att man även tittar på Försvarsmaktens operativa behov och vilka behov som föreligger.

Precis som vi har gjort vid vartenda vägvalsprogram tidigare och landat på Gripensystemet är det naturligt att titta på vad alternativet skulle vara om vi köpte något från den internationella marknaden, utvecklade något tillsammans med andra eller utvecklade det hela nationellt. Det är alltså naturligt att titta på alla tre alternativen i frågan. Det är också naturligt att utreda den, för det handlar om många miljarder och om att titta långt in i framtiden.

Jag har också sagt att jag vill se en bred parlamentarisk överenskommelse i frågan. Därför kommer vi att tillsätta en utredning med en parlamentarisk referensgrupp så att det finns goda förutsättningar för både regeringspartierna och oppositionen att få god insyn.

Låt mig också få diskutera Gripensystemet. Det framställs ibland som att Gripensystemet är ett nationellt system. Jo, vi har en huvudleverantör i form av Saab, men Gripen C/D har en ungefär 50-procentig andel internationella underleverantörer medan Gripen E har till ungefär 70 procent internationella underleverantörer.

Sverige har aldrig valt att utveckla egna motorer. Gripen har också radarsystem från Storbritannien och vapenbärare från Schweiz. Även om man kallar det ett nationellt alternativ och en nationell plattform med Saab som leverantör innefattar systemet ett omfattande internationellt samarbete.

Peter Hultqvist efterfrågar ett nordiskt samarbete vid utvecklingen av stridsflygsförmågan - åtminstone i anpassningen till nordiska förhållanden. Hittills har det varit svårt att genomföra framgångsrika samarbeten i fråga om utveckling av stridsflygplan. Island har naturligtvis inga stridsflygplan. De andra nordiska länderna har valt andra alternativ i form av F35. Även om jag skulle välkomna ett gemensamt samarbete på nordisk grund vid nästa generations stridsflygplan tror jag att förutsättningarna för det tyvärr är begränsade.