Fru talman! Jag står här i talarstolen av två anledningar. Den ena är att jag vill ställa en fråga om möjligheterna framåt för att säkerställa goda bestånd av i synnerhet sill och strömming men även andra fiskarter och tillräcklig tillgång för kustfiskarna. Den andra anledningen är att jag har blivit uppfostrad att inte sitta tyst när någon blir orättvist behandlad. Den kampanj som oppositionen har drivit mot ministern i olika medier har helt enkelt inte varit rättvisande.

Jag vill ta tillfället i akt och gratulera ministern och ministerns medarbetare på departementet till ett enastående förhandlingsresultat när det gäller fiskekvoter och fredning av fiskbestånd. Det är svenskt rekord. Aldrig tidigare har en svensk regering lyckats få till fiskekvoter allra längst ned i intervallet som expertgruppen från Ices föreslagit.

Man var dessutom nästan ensamma på den ena sidan. För mitt inre öga får jag en bild av ett dragkampsrep där alla utom ministern är på den ena sidan och där ministern står ensam på andra sidan men ändå har lyckats hala in repet en bra bit på den svenska sidan. Det gick tyvärr inte hela vägen men en bra bit. Det är en enastående prestation.

Nu till min fråga. Det är alltså inte hos Sverige det sitter fast. Regeringen har bearbetat de andra länderna kring Östersjön. Vi i Sverigedemokraterna har dragit vårt strå till stacken, dels genom att i den parlamentariska Östersjökonferensen få alla Östersjöländerna där att sluta upp bakom att reducera fiskekvoter uttryckligen ned till eller lägre än rådgivarnas tröskelvärden, dels genom att agera i Nordiska rådet så att de nordiska länderna antog en rekommendation att begränsa det industriella trålfisket i Östersjön. Det behövs till dess att fiskbestånden har återhämtat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi försökt det här. Det verkar som att de andra länderna kring Östersjön kan gå med på minskade kvoter när frågorna diskuteras på en övergripande nivå, men när de sitter i den konkreta förhandlingen och har det snäva perspektivet följer de inte upp sina åtaganden.

Frågan gäller alltså om det finns andra sammanhang där Sverige kan lyfta upp frågan om fiskekvoter och försiktighetsansatser på ett övergripande sätt som skulle förplikta Östersjöstaterna att vid kvotförhandlingarna följa det man kommit överens om. Kan vi andra partier hjälpa till? Att gnälla hjälper nämligen inte.