Fru talman! Låt mig börja med att säga att information och dialog alltid är viktigt. Det är förmodligen också något som alltid kan bli bättre. Jag delar detta. Jag tycker också att det var bra på Nordiska rådets sessionsvecka senast att jag, när vi hade frågestund, bland annat fick frågor om just detta och kunde beskriva för ledamotens kollegor i Nordiska rådet bakgrunden till det hela och hur vi har resonerat.

Låt mig därför ta tillfället i akt och lyfta fram det vi gör i det nordiska samarbetet och vår svenska prioritering under det här ordförandeskapsåret, som handlar om gränshinderarbetet. Det hänger rätt mycket ihop med de förändringar som nu görs.

Vi är tidsmässigt halvvägs mot vår gemensamma vision om att vi ska bli världens mest integrerade och hållbara region 2030. Det är rätt uppenbart, som många också påpekade i Reykjavík när vi möttes, att vi måste öka tempot om vi ska nå den visionen, för det är inte många år kvar. Därför har vi under det svenska ordförandeskapet haft särskilt fokus på ett integrerat Norden utan gränshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har diskuterat konkreta gränshinder, som rör skattefrågor och digital mobilitet, men också hur vi kan ta ett större politiskt ägarskap i de mer omfattande frågekomplex som vi står inför. Det är tydligt att just det har saknats förut.

Under året har vi lyckats förhandla fram ett nytt Öresundsavtal med Danmark. Det har länge varit efterfrågat, inte minst från näringslivet i regionen. När det nu är på plats blir det enklare att anställa och arbeta över gränsen.

Under vårt gemensamma regeringsmöte med Finland beslutade vi att titta på hur vi kan förbättra utbyte av folkbokföringsdata. Det är en fråga som länge legat i träda bland många andra gränshinder men som vi nu tar tag i.

Också i den gemensamma statsministerdeklarationen, som antogs i Reykjavík, lyfts gränshinderarbetet upp, och då på det digitala området. Det måste vara enklare att identifiera sig och att ta del av digitala tjänster över gränser. Detta kommer vi nu att arbeta vidare med.

Men vägen framåt är inte spikrak. Det finns fortfarande många utmaningar som hindrar nordbornas rörlighet och företagens verksamhet över gränserna. Det är avgörande att vi löser dessa hinder om vi ska ha en mer integrerad och sammanhängande region. Därför har vi samarbetsministrar under året arbetat för en högre ambitionsnivå inom mobilitet och fri rörlighet i vårt nya samarbetsprogram. Häromveckan antog vi ett nytt program för fri rörlighet. Där stärks den politiska förankringen. Samarbetsministrarna får en tydligare roll. Ett programsekretariat inrättas för att stärka samordningen mellan olika aktörer, och mer resurser tillförs. Gränshinderrådet får också ett nytt mandat och ett nytt format. Programmet ska göra det lättare att bo, arbeta, studera och driva företag tvärs över gränserna i Norden.

Det är i ljuset av detta som förändringarna vad gäller Info Norden ska ses. Info Norden har en jätteviktig roll i Nordiska ministerrådets mobilitets- och gränshinderarbete. De är i daglig kontakt med invånare och företag. Som en del i det nya programmet för fri rörlighet vill vi samarbetsministrar knyta Info Norden närmare det nordiska samarbetet och sekretariatet. Genom att flytta över förvaltningsuppdraget från föreningarna Norden till samnordiska institutioner och tillföra mer resurser skapar vi mer synergier, och vi effektiviserar både informations- och gränshinderarbetet.

Det här menar jag är några exempel på hur vi nu tar ett större ansvar från politiken i arbetet med att riva gränshinder. Det är tillsammans med det viktiga arbete, återigen, som görs inom civilsamhället som vi stöder viktiga steg mot vår gemensamma vision. Det är i ljuset av detta som också de förändringar som ledamoten frågar om ska ses.