Herr talman! Statsrådet nämner en sak som inte jag nämnde men som naturligtvis också är viktig. Några har uppfattat att jag ställt frågan och sedan hört av sig till mig angående hanteringen av klagomål. Den kommer Riksrevisionen att särskilt granska kommande år. Det tänker jag är väldigt bra.

Det har skett felaktigheter. Jag har fått exempel på fruktansvärda saker, bland annat att man inte gått vidare med tester och att behandlingar försenats, vilket kanske inneburit att patienten drabbats av bristande hälsa eller inte överlevt sin sjukdom. Det är helt fruktansvärt. Självklart ska Ivo ha fokus även på de frågorna. Det kanske var det vi tänkte att Ivo skulle göra.

Välfärdsbrottsligheten ökar i så stor omfattning att det konkurrerar med både kompetensen och resurserna för tillsyn. Det är beklagligt. Därför frågar jag återigen om pengarna kommer att räcka, med tanke på de stora utmaningar som finns. Kan man tänka sig förstärkta befogenheter, vilket också efterfrågas av Ivo? Jag tänker att när de sträcker ut sin hand och säger vad de behöver ska vi ha stora öron och se om det finns ytterligare saker vi kan göra.

Som socialarbetare har jag själv kämpat med sekretessen för att man ska kunna prata mer med varandra. Jag såg att man inte kunde samarbeta för barns bästa. Det är också tydligt att det behövs även i de fall där vi måste samarbeta för att förhindra välfärdsbrottslighet och att oseriösa aktörer utnyttjar systemen. Det håller jag alltså helt med om. Jag ser fram emot att vi kan göra någonting på det området.

När det gäller att hantera det jag kallar inflödet hoppas jag att vi kan stoppa möjligheten att tjäna pengar på att utnyttja patienter, för det är ju det välfärdsbrottslighet handlar om. Det handlar som sagt inte bara om att ta ut pengar, även om det är upprörande i sig eftersom det är miljardtals kronor som vi skulle ha väldigt stor nytta och glädje av för att förstärka välfärden. Det handlar om den sjukvård jag vet att vi båda brinner för. De resurserna är otroligt viktiga. Men det finns ändå möjligheter att tjäna pengar på att inte ge patienter det de behöver eller att ge patienter behandlingar de inte behöver, till exempel dra ut tänder eller göra andra insatser. Det skadar hälsan.

Det finns otaliga fall. Därför är det viktigt att förstärka tillsynen och begränsa möjligheterna till välfärdsbrottslighet. Oseriösa aktörer ska inte kunna göra dessa otroligt skadliga saker bara för att tjäna pengar och stoppa dem i egen ficka.