Fru talman! Jag vill börja med att tacka för debatten. Det här är ett viktigt och angeläget ämne som berör alldeles för många i Sverige. Om vi ska komma till rätta med detta och på riktigt få till en förändring måste vi jobba brett. Vi måste såklart se till att alla som utsätts för sexuella trakasserier i arbetslivet känner att de kan vända sig till sin arbetsgivare och att det händer någonting när de gör det. De lagar vi har säger att arbetsgivare har det här ansvaret och att det ska vara sanktioner om sådant här sker, och lagarna ska också tillämpas. Samtidigt behöver vi, som jag har varit inne på, arbeta med de normer och värderingar som ligger bakom. Det är något av det viktigaste vi kan göra i jämställdhetsarbetet.

Regeringens arbete sker på bred front inom alla dessa områden. Jag har nämnt vissa konkreta åtgärder här i dag. Jag kan som ett direkt svar på ledamotens fråga säga att den utredning som hon hänvisar till fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vi kommer att fortsätta att arbeta med den här frågan på bred front. Vi kommer såklart aldrig att sluta betona arbetsgivarnas ansvar. Det här är en fråga som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter måste fortsätta att få högre upp på agendan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.