Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret.

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag till regeringen om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Utredningen har ju pågått sedan 2018. Man gjorde uppehåll under pandemin, av naturliga skäl, innan den återupptogs 2022.

Vaccination mot vattkoppor förhindrar inte bara sjukdom utan innebär också stora kostnadsbesparingar för samhället. Inkluderingen i det nationella barnvaccinationsprogrammet kommer dessutom att minska vårdklyftorna mellan dem som i dag har råd att vaccinera sig privat och människor som inte har det. Det är därför vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att regeringen snarast möjligt inför kostnadsfri vattkoppsvaccination som backas av en nationell budget - i vårt budgetförslag ligger den på 135 miljoner för år 2025 - som täcker kostnaden för det kommande året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför tycker jag då att man behöver skynda på? En anledning är att utredningen har tagit lång tid - vilket naturligtvis inte är konstigt, med tanke på pandemin - och att barn även fortsättningsvis helt i onödan drabbas av sjukdom som i en del fall ger komplikationer som kräver sjukhusvård. Dessvärre tar sjukdomen omkring åtta liv per år, vilket inte är så känt.

Detta skulle vara en väldigt lönsam affär för staten, för enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar skulle en investering på ungefär 300 miljoner kronor i allmän vattkoppsvaccination ge 440 miljoner kronor tillbaka redan efter fem år. Efter 15 år skulle besparingen uppgå till nästan 2 miljarder. Om man hade ikappvaccination skulle besparingen bli ännu större. Cirkulationen av viruset förväntas dessutom försvinna helt inom sex till åtta år. Det är ett tidsspann som halveras vid tillägget av ikappvaccination, vilket naturligtvis är önskvärt.

Herr talman! En annan aspekt av vattkoppors påverkan på samhället är att viruset aldrig försvinner ur kroppen hos den som en gång smittats. I vuxen ålder kan det latenta viruset leda till sjukdomen bältros, och även den kan ge allvarliga komplikationer, i synnerhet för äldre personer. Det virus som finns i vaccinet har mindre benägenhet att återaktiveras i form av bältros än det virus som finns kvar i kroppen efter att man har haft vattkoppor. Detta innebär att antalet fall av bältros kan förväntas minska på sikt, även om jag är väl medveten om att det tar många år. Bältros är inte sällan en väldigt besvärlig sjukdom att få.

Föräldrar som vill vaccinera sina barn mot vattkoppor har hittills fått betala ur egen ficka - jag tror att två sprutor kostar ungefär 1 600 kronor. Detta leder till vårdklyftor. Om man till exempel tittar på Region Stockholm ser man stora socioekonomiska skillnader. Inom regionens socioekonomiskt starka områden finns en växande grupp föräldrar som låter vaccinera sina barn och betalar ur egen ficka. Ett exempel är Täby kommun, vars uppskattade vaccintäckningsgrad på 89 procent är högst i Sverige. I Salems kommun är vaccinationstäckningsgraden ungefär 1 procent. Att inkludera vattkoppsvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige skulle alltså bidra till att minska också vårdklyftorna i vårt samhälle.

I Finland inkluderades vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet 2017, och antalet vårdbesök minskade drastiskt både hos den primära målgruppen och hos övriga barn tack vare flockimmuniteten. Antalet personer som behandlats i primärvården i Finland i samband med vattkoppor har minskat med 70-80 procent. Inom EU erbjuder tolv länder vattkoppsvaccination till barn i allmänna vaccinationsprogram, och fler är på gång. USA införde detta redan på 90talet.

Min fråga är återigen: Varför dröja med ett införande som har så många goda effekter?