Fru talman! Tack till interpellanten för en väldigt viktig fråga! Jag vet att det är en hjärtefråga för Eva Lindh, och det är en hjärtefråga för mig, att kvinnors ekonomiska frihet men också kvinnors trygghet ska stärkas i Sverige.

Jag vet att jag har nämnt min mormor väldigt många gånger här i kammaren. Jag ska göra lite variation och ta min farmor. Hon föddes nämligen 1902, hette Matilda och föddes i Uppland. Hon hade ett rätt tufft liv med många barn under en kort tid, och farfar var borta väldigt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ändå intressant att reflektera över att när hon föddes fick inte kvinnor rösta i alla val. Det var fortfarande rätt så fattigt i landet. Kvinnor drog ett tungt lass på väldigt många sätt, som min farmor gjorde.

Sedan dess har det ändå hänt fantastiskt mycket som vi kan glädja oss över. Många har gått före och gjort ett fantastiskt jobb inom olika områden. Men precis som interpellanten var inne på finns det mer att göra både vad gäller ekonomisk jämställdhet och vad gäller andra delar av samhället.

Vi ser till exempel väldigt mycket otrygghet. De resurser som läggs på polis och försvar och särskilt på rättsväsen och polis ska såklart också stärka kvinnors trygghet. Jag vill att våra barn och barnbarn ska ha ett ännu tryggare Sverige och inte bara rikare åren som kommer.

Så till ekonomin och jämställdhet. Det är ändå så att man kan tycka på många sätt om hur budgetpropositionen presenteras. Det är på det här området inte alls stora förändringar mot när Socialdemokraterna presenterade detta.

Faktum är att under dessa tre år är effekten av de reformer vi gör att vi procentuellt sett ökar de disponibla inkomsterna mer för kvinnor än för män. Det är inte en stor skillnad, men det är en skillnad. Det är fakta. Sedan kan man tycka att det räknas på fel sätt eller annat. Men det är så vi gör, och det är så det är.

Med det sagt vill jag, vi och troligtvis alla här att den ekonomiska jämställdheten ska bli mycket större. Vad har vi för utmaningar där? Det är ägandet. Kvinnor i Sverige äger hälften av det som män äger år 2024.

Det finns väldigt mycket att göra vad gäller ägande. Det handlar om skog, fastigheter och aktier. ISK-sparandet är det uppenbarligen inte alla som gillar. Men svenskarna gillar det. Många från vänster till höger oavsett vad de röstar på sparar.

Många kvinnor sparar för att kunna ha en buffert och en egen självständighet. De sparar en liten del av sin lön även om det inte är många kronor för att få avkastning och kunna ha en slant så att de vet att de har ett eget kapital som är bara just den kvinnans.

Dessvärre är för många kvinnor både ägande och livsinkomster lägre än för män. Då är frågan: Är det skattesystemet och pensionssystemet som det är fel på? De är i sig könsneutrala. Saken är den att kvinnor har lägre inkomster. Här finns det mycket mer att göra när det gäller en segregerad arbetsmarknad men också när det gäller lägre pensioner på grund av den lägre arbetsinkomsten.

Det finns mycket att göra på breda och många fronter. Regeringen tar sitt ansvar. Under åren med hög inflation har jag haft många av dessa ensamstående kvinnor inför mina ögon när vi till exempel höjde bostadsbidragsnivån ytterligare. Vi har haft det under en tid, och fortfarande är nivån förhöjd för att det är tufft och ett annat tryck.

Vi fortsätter att sänka skatten. Det har vi gjort två år i rad. Det är någonting som Socialdemokraterna inte så ofta gör. Som jag sa höjer man den i Stockholm. Det blir inte så mycket enklare för kvinnor till exempel.

Detta är i grund och botten en väldigt viktig fråga för regeringen. Jag tackar för interpellationen och får återkomma. Den samlade effekten av reformer i budgeten hittills under mandatperioden är att kvinnors disponibla inkomster procentuellt sett ökar mer än mäns.