Protokoll 2024/25:27 Fredagen den 8 november

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:147 om luftföroreningar och bilprovningen
Anf. 123 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för den viktiga debatten här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor blir sjuka av luftföroreningar i dag. Folkhälsan är drabbad i Sverige, i Europa och globalt. För Sveriges del handlar det om drygt 6 700 personer som dör i förtid på grund av luftföroreningar, och när det gäller trafiken talar man om att en ansenlig del kommer från luftföroreningarna.

Naturvårdsverket och miljöforskare på Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning har konstaterat att det här är en väldigt stor folkhälsofråga. Smutsig luft färdas fritt oavsett var den kommer ifrån, och sett till hela EU är det 400 000 européer varje år som drabbas av detta och dör i förtid. Det finns alltså ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft, inte minst i våra städer.

Frisk luft både förbättrar folkhälsan och minskar klimatpåverkan. På senare år har ny kunskap visat att hälsoeffekterna av luftföroreningar är allvarligare än man tidigare trott och att riskerna är större än vad som har varit känt. Nya forskningsstudier visar på effekter för allt fler negativa hälsoutfall och att luftföroreningar är skadliga vid lägre halter än man har trott tidigare - särskilt partiklar från lokala källor.

Trafiken drabbar liv och hälsa långt över de 220 människor som dör i trafikolyckor i Sverige varje år. Under pandemin påpekades det att de luftföroreningar som drabbar människor i städer bidrar till att öka sårbarheten för covid-19 i vissa grupper. Europaparlamentet har under senare år röstat igenom förslag för starkare och skarpare gränsvärden för luftföroreningar, och Världshälsoorganisationen har skärpt sina riktvärden.

Besiktningsbranschen i Sverige larmar om att dagens besiktning inte är tillfyllest när det gäller avgasrening. Årets branschrapport från Fordonsbesiktningsbranschen, FBB, visar att Sverige för femte året i rad är bland de sämsta länderna i EU när det gäller miljökrav vid fordonsbesiktning. Låga krav och höga gränsvärden gör det möjligt att många personbilar godkänns trots bristande avgasrening och miljöskadliga utsläpp. Det här skriver branschen i sin rapport.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Transportstyrelsen i uppdrag att utreda miljökontrollen, och i februari förra året presenterade Transportstyrelsen ett antal åtgärdsförslag som enligt utredningen är möjliga att genomföra inom dagens EU-direktiv. Detta behöver alltså inte dras i långbänk. EU-kommissionen uppmanar dessutom alla medlemsländer att så snabbt som möjligt införa partikelmätning vid avgaskontroll.

Mot bakgrund av detta vill jag ännu en gång fråga statsrådet varför regeländringarna dröjer. Det verkar finnas en ovilja att gå före EU:s besiktningspaket. Jag har hört att vi före sommaren 2025 ska få se en förstärkning, men jag skulle ändå vilja fråga vad regeringen avser att göra.