Fru talman! Det uppdrag som vi gav om säkerhetskultur i byggbranschen är inte hela lösningen, visst, men jag ser det som en viktig åtgärd. Det är också en åtgärd som regeringen har beslutat om efter att bland andra jag själv har deltagit i flera möten med arbetsmarknadens parter där det funnits många vittnesmål om stora brister i säkerhetskulturen i just byggbranschen.
Problematiken kan ha flera bottnar. En av de saker som lyfts när jag möter företrädare för arbetsmarknadens parter är att det i byggbranschen finns många utstationerade arbetstagare som kanske kommer från länder där man har en annan syn på säkerhetskultur än man har i Sverige. Det ser jag som en viktig orsak till att vi faktiskt borrar ned oss extra mycket i den frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men detta är inte det enda regeringen gör. Jag nämnde några exempel i mitt förra anförande, men jag kan lägga till att regeringen också har gett direktiv om fler oanmälda inspektioner på våra arbetsplatser. Från regeringens sida tror vi nämligen att man får en bättre bild av säkerhetsbrister på en arbetsplats om man genomför en inspektion utan att ringa och anmäla besöket först. Vi tror också att det är viktigt att fysiska inspektioner är huvudregeln snarare än digitala inspektioner, som vi såg en ökning av i samband med pandemin.
Regeringen har också i budgeten skjutit till pengar för att Arbetsmiljöverket ska kunna vässa sig när det gäller vilka branscher som kräver extra mycket tillsyn, där riskerna är som störst.
Utöver detta beslutade regeringen i februari i år om tilläggsdirektiv till Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Detta är en delegation som tidigare har lämnat ett delbetänkande. Man tittar just på frågan om myndighetssamverkan och på hur viktigt det är för att komma åt arbetslivskriminaliteten.
Regeringen har i tilläggsdirektiven till delegationen nu gett direktiv om att vässa in sig på vissa branscher, bland annat byggbranschen, där regeringen ser att det finns särskilda behov av att hitta konkreta åtgärder som kan lösa problematiken.
När det gäller arbetslivskriminaliteten är det, precis som jag sa i mitt förra anförande, såklart viktigt att vi inte ska ha aktörer som tjänar pengar på bekostnad av andra människors liv och hälsa. Detta är pengar som inte sällan göder den kriminella ekonomin. Men jag får också höra fler och fler vittnesmål om att det är svårt för seriösa företag att överleva i de branscher där arbetslivskriminaliteten breder ut sig. Det är väldigt svårt att vinna upphandlingar, för man har svårt att konkurrera prismässigt med dem som tar genvägar i säkerhetsarbetet. Det är just därför det är så viktigt att detta arbete bedrivs på två fronter: De som vill göra rätt ska få lättare att göra rätt, och de som inte vill göra rätt har ingen plats på svensk arbetsmarknad. Vi måste vara noga med att det också verkställs i verkligheten.