Fru talman! Regeringens politik tar sin utgångspunkt i att det ska vara mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Man ska uppmuntras att ta det där extra kvällspasset, sitt första jobb, att kanske byta till ett nytt jobb som arbetsledare för att det lönar sig eller hoppa på den där utbildningen som kommer att leda till ett jobb längre fram om man nu står utanför arbetsmarknaden. Det är för att jobben är den bästa garantin och försäkringen mot utanförskap och ekonomisk utsatthet.

Ledamoten tog upp många exempel från Stockholm. Jag måste säga att det är en smula magstarkt att stå här som socialdemokrat och hävda att vi inte ser till de utsatta och hårt arbetande småbarnsfamiljerna. Det är bara att titta på var Socialdemokraterna sitter vid makten och se på vad som händer när Socialdemokraterna får bestämma. Då blir det ganska tydligt.

Vi kan fortsätta att tala om Stockholm. När regeringen sänker skatten för en hårt arbetande småbarnsfamilj som har det tufft väljer Socialdemokraterna i både kommunen och regionen att höja skatten kraftigt. Den skattesänkning som barnfamiljen får tack vare regeringens budget äts tyvärr upp ganska snabbt på grund av Socialdemokraterna i regionen och Socialdemokraterna i staden Stockholm. Samtidigt höjer man avgiften för SL-kort, och man drar in bussar så att tillgängligheten minskar just för den hårt arbetande småbarnsfamiljen i Stockholm. Detta gör att möjligheten för deras barn att ta sig till olika fritidsaktiviteter efter skolan grusas ganska snabbt.

Man talar sig varm för att man här gör så mycket för att stötta småbarnsfamiljer, såsom att höja barnbidraget och så vidare, och man vill ha kvar tilläggsbidraget på 40 procent. Men det betyder ganska lite när skattehöjningen från både kommunen och regionen väl slår till. Om man vill börja någonstans för att stötta barnfamiljerna kanske man ska börja i sitt eget parti och se till att man inte höjer skatten varenda gång man har möjlighet till detta när man själv sitter vid makten.

I Sveriges riksdag liksom i Socialdemokraternas skuggbudget är det ganska tydligt och klart. Där går en väldigt bra skiljelinje mellan oss och er. Vi står för arbetslinjen, sänker skatten på arbete och gör det mer lönsamt att arbeta, medan ni höjer bidragen.

Det finns många mycket kloka personer i vår omgivning, och en av dem har sammanfattat Socialdemokraternas politik så här: Man höjer bidragen för alla, men ingen ska kunna leva på sin lön. Det blir väldigt tydligt. Då blir det ingen tillväxt, och då kan inga barnfamiljer i ekonomisk utsatthet ta sig ur fattigdom. Snarare cementeras utanförskapet, och fattigdomen går i arv. Så vill inte jag ha det.