Fru talman! Vi har fått en utredning som vi går fram med ett lagförslag utifrån. Den utredningen är ju Socialdemokraternas.

Jag håller med om att den inte går tillräckligt långt. Ansvaret för detta ligger på Socialdemokraterna, som under sina åtta år i regeringsställning hade alla möjligheter att avskaffa EBO-lagen, om man vill använda det uttrycket, att förändra utredningens direktiv eller göra någonting i största allmänhet. Men man gjorde i princip ingenting.

Jag delar problembilden: Utredningen går inte tillräckligt långt. Det var därför som den här regeringen fick göra jobbet på riktigt. Vi fick ta fram tilläggsdirektiv. Vi fick lägga in de stora skärpningar som nu sker, med områdesbegränsningar och anmälningsplikt med konsekvensen att en asylansökan kan anses återkallad. Inget av detta har vi den rödgröna regeringen att tacka för, utan allt är sådant som vi har fått genomföra.

Jag önskar naturligtvis att vi hade varit i en annan situation. Jag önskar att det starka engagemang som mina socialdemokratiska vänner visar här i kammaren i kväll hade omsatts i praktisk handling under deras åtta år i regeringsställning. Men de valde att inte göra det. Varför kan jag inte veta. Jag vet bara en sak: De prövade aldrig stödet i riksdagen, för det kom inga propositioner. Man kanske inte var ense internt, eller kanske Miljöpartiet inte höll med? Så kan det ju också vara, och det är ju samma situation som i dag - det är egentligen oklart hur mycket vikt vi ska fästa vid vad Socialdemokraterna säger i dag, för man är inte ense i sitt regeringsunderlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I 92 procent av de förslag som vi lägger fram inom migrationspolitiken röstar partierna i det rödgröna regeringsalternativet helt olika. Vi vet alltså inte riktigt vad som finns på den sidan.

Det enda jag vet är att vi nu går fram med reformer för att göra detta på ett bra, tydligt och ordnat sätt.

Jag ska svara på några frågor, och jag ska ställa en fråga också. Vi bedömer att vi går så långt vi kan enligt EU-rätten. Jag förutsätter att också Socialdemokraterna tycker att EU-rätten är viktig. Jag är inte övertygad om att situationen i Norge är det bästa exemplet för att motbevisa mig. Men det vore ändå klargörande om Socialdemokraterna kunde beskriva hur man anser att detta förhåller sig till just EU-rätten.

Sedan är det väldigt mycket som Ola Möller trodde att han aldrig skulle behöva uppleva. Jag vill inte kommentera det närmare. Jag vet bara att med den rödgröna regeringen fick vi aldrig uppleva någon reell förändring på det här området, men nu gör vi det. Jag vill också sätta detta i ett större sammanhang, nämligen det paradigmskifte som vi genomför för att också minska antalet personer som kommer till Sverige. Det är ett arbete som nu bär frukt.

Detta är ett arbete som vi genomför med syfte att Sverige ska få möjlighet att klara de stora integrationsproblem som har byggts upp under lång tid, och detta är naturligtvis inte den enda komponenten för att hantera det. Men det är en viktig komponent, tillsammans med satsningar på svenska språket, skärpningar av reglerna för medborgarskapet och åtgärder för att fler ska komma i arbete, för att det ska löna sig att arbeta och för att vi ska få ett samhälle där fler människor kan göra rätt för sig.

På detta sätt lägger vi nu steg för steg om både migrationspolitiken och integrationspolitiken. Jag önskar att vi inte hade varit i den här situationen, men nu är vi här. Alldeles för lite hände under alldeles för många år. Nu ser vi stegvis till att förändra det för att det ska bli bra för människor, både för dem som kommer till Sverige och för alla som befinner sig här i dag.