Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen.

Interpellanten förordar att barnbidraget ska höjas, och det är även vad Socialdemokraterna föreslår i sin budgetmotion: att barnbidraget ska höjas med 200 kronor per månad. De skattelättnader som Tidösamarbetet genomför nästa år innebär att en genomsnittlig löntagare kan förvänta sig en skattesänkning på cirka 2 600 kronor per år, eller drygt 200 kronor per månad. Det är samma peng som interpellantens parti anser är en rimlig höjning av barnbidraget, cirka 200 kronor mer i månaden.

Man kan också ta del av hur bankernas ekonomer spår att ett genomsnittshushåll kommer att påverkas ekonomiskt under 2025. Man kommer fram till att ett genomsnittshushåll ser ut att kunna få drygt 800 kronor mer i plånboken varje månad tack vare skattesänkningar. Sammantaget ger politiska reformer och skattesänkningar en ökad köpkraft på cirka 3 300 kronor i månaden under 2025 för en normal familj. Det finns alltså ljusningar i ekonomin för hushållen.

Herr talman! Interpellanten menar även att skattesänkningar är en dålig prioritering då de gynnar höginkomsttagare. Men även en höjning av barnbidraget innebär ju att höginkomsttagare gynnas.

Interpellationen kan tolkas som att interpellanten anser att höginkomsttagare borde betala mer i skatt. Man kan fundera på vad som är rättvist. Ska det löna sig att kompetensutveckla sig själv, studera och ta studielån? Jag tycker att detta är värt att nämna i sammanhanget då interpellationen tar upp skatter för höginkomsttagare.

Ett tydligt exempel på vad den progressiva skatten innebär i praktiken finns i en artikel som Svenskt Näringsliv har publicerat. Där jämförs en höginkomsttagare med 150 000 kronor i månaden med en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månaden. Beräkningar från några banker som gjordes efter beskedet om sänkta marginalskatter visar att en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månadslön i snitt kommer att betala 7 700 kronor i skatt varje månad under nästa år. För en höginkomsttagare blir det 65 400 kronor i skatt.

Detta innebär att höginkomsttagaren har 4,3 gånger högre lön än medelinkomsttagaren men betalar 8,5 gånger mer i skatt. Höginkomsttagaren betalar alltså mer skatt än åtta medelinkomsttagare tillsammans. Det är värt att ta med sig i detta sammanhang, tycker jag.