Herr talman! Håkan Svenneling nämnde också tidigare under debatten Norge som ett föredöme och sa att de agerar på ett sätt som är att föredra. Saken är bara den att följden av Norges agerande har varit att den diplomatiska relationen mellan Israel och Norge bröts fullständigt och att Israel kallade hem sin ambassadör. Norges möjlighet att påverka israelisk politisk utveckling inrikes och utrikes minimerades drastiskt, vilket man också har nämnt i olika sammanhang. Det har alltså inte underlättat den diplomatiska relationen, och därför undrar jag hur Håkan Svenneling ser på att det faktiskt försvårar en del möjligheter att påverka politiska makthavare i Israel.

Är det så att Håkan Svenneling kan erkänna det som helt uppenbart är problemet i konflikten - det krig som nu rasar - mellan terrorn och Israel, nämligen att terrorn mot civila israeler kommer att fortsätta om Israel drar sig tillbaka men att freden kommer att vinnas om terrorn förlorar? Instämmer Håkan Svenneling i den verklighetsbeskrivningen?