Herr talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation!

När vi ser hur fattigdomen återigen ökar i världen och hur kriser och konflikter fördjupas är det viktigt att rika länder som Sverige visar vägen och står upp för ett generöst internationellt bistånd.

Ministern säger att nivåerna för biståndsramen av regeringen bedöms vara tillräckliga för att bidra till regeringens arbete med ett mer fokuserat, högkvalitativt och effektivt bistånd. Det indikerar att regeringen anser att det tidigare biståndet inte varit tillräckligt effektivt och högkvalitativt. Biståndet har smutskastats av regeringen sedan den kom till makten, detta trots att svenskt bistånd fått ett mycket gott betyg och ofta framhållits som ett föredöme globalt av bland annat OECD.

Nu håller regeringen i stället på att slå sönder ett väl fungerande bistånd, samtidigt som man gör kraftiga nedskärningar. I en tid när biståndet behövs som allra mest, mer än någonsin, väljer regeringen att överge enprocentsmålet, som legat fast i decennier. I årets budget aviseras dessutom ytterligare en sänkning av biståndet med 3 miljarder från 2026.

Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under 0,7 procent av bni i bistånd om det sker minsta utveckling av svensk ekonomi. Därmed frångår regeringen EU:s och FN:s rekommendationer om nivån på biståndet. Är det verkligen ministerns avsikt att Sverige inte ens ska stå upp för EU:s uttalade rekommendationer när det gäller internationellt bistånd? Och kan han tänka sig att sänka biståndet ytterligare? Finns det någon undre gräns?

Sverige, som under lång tid setts som ett internationellt föredöme när det gäller internationellt bistånd, håller nu på att förlora ledartröjan. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen och skickar helt fel signaler till världens övriga rika länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen sänker hellre skatten för Sveriges miljonärer än upprätthåller ett anständigt internationellt bistånd. Det är väl självklart att pengarna spelar roll. Alla som har en begränsad hushållskassa vet att om en tredjedel av kassan försvinner blir det mindre varor i matkassen. Alla förstår att om drygt 10 miljarder försvinner från biståndet, och sedan ytterligare 3 miljarder 2026, blir det mindre pengar till demokrati, mindre pengar till klimat- och människorättsförsvarare, mindre pengar till att hjälpa våldsutsatta kvinnor och mindre pengar till att ge barn en bra och säker skolgång, tillgång till rent vatten med mera.

Att regeringen dessutom väljer att lägga 2,6 miljarder av biståndet på Migrationsverkets tomma flyktingbostäder innebär att Migrationsverket 2025 blir en av de största mottagarna av svenskt bistånd. Det gynnar inte människor som lever i fattigdom och förtryck.

Det är minst sagt anmärkningsvärt att använda bistånd för att täcka kostnader för inhemsk integration, något som strider mot OECD-Dacs regelverk, vilket regeringen har erkänt. Anser inte ministern att Sverige ska leva upp till och följa OECD-Dacs regelverk?