Fru talman och statsrådet! Det är en viktig interpellationsdebatt vi har nu. Den handlar om svensk sjukvård och de olika delarna som påverkar den och som påverkas, positivt och negativt, kortsiktigt och långsiktigt. Debatten om svensk sjukvård går inte bara att förenkla till att enbart handla om statliga resurser till den, för det handlar om så mycket mer som påverkar.

Jag skulle vilja börja med att göra en kort historisk tillbakablick över svensk sjukvård. Under pandemin ökade statsbidragen tillfälligt för att täcka kostnader kopplade just till pandemin, vilket regioner som Östergötland då använde för att öka regionens personalstyrka med tillfälliga statsbidrag.

Vilka styrde då Region Östergötland under den perioden? Jo, Socialdemokraterna. Man måste ställa sig frågan vad det innebär för personal och verksamhet när man ökar antalet anställda långsiktigt med tillfälliga statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under 2021 och 2022 såg vi hur inflationen ökade, vilket påverkade kostnadsutvecklingen på ett generellt plan. Men framför allt såg vi hur kostnader för el och bränsle drog i väg kraftigt. Det var en följd av fullt medvetna politiska beslut signerat Socialdemokraterna genom nedläggning av kärnkraft och höjd reduktionsplikt. Det drev upp priserna i samhället, och det drev upp priserna för offentlig sektor.

Det har varit en svår situation i regionerna som en följd av inflation och medvetet negativa politiska beslut som Socialdemokraterna i regeringsställning har fattat. Sverigedemokraterna och regeringen har tillsammans i statsbudgetarna skjutit till extra medel till regionerna i generella stöd men även i riktade statsbidrag.

Under 2024 har vi i två steg skjutit till medel till regionerna. I den ordinarie budgeten sköt vi till 3 miljarder i ett utökat generellt stöd och 3 miljarder i ett riktat sektorsstöd direkt till hälso- och sjukvården. I vårändringsbudgeten sköt vi till ytterligare 6 miljarder till hälso- och sjukvården utöver redan befintliga stöd.

Vi ser också att vi har en svår situation i regionerna kopplat till pensionskostnader, som utgör en stor del av underskotten. Men enligt bedömningen kommer de också att minska kraftigt under 2025. Det ekonomiska läget bedöms se betydligt bättre ut nästa år och 2026, vilket kommer att skapa bättre ekonomiskt utrymme.

Genom de stöd vi har skjutit till har regionerna också fått goda möjligheter att själva prioritera för att undvika exempelvis uppsägningar. Men likt Region Östergötland måste regionerna själva bedöma sitt behov i sin verksamhet och göra prioriteringar därefter.

I Region Gävleborg har man exempelvis inte varslat sjukvårdspersonal. Där har man gjort andra förändringar, som att minska administrationen, lämna externa hyreskontrakt för att i stället nyttja befintliga lokaler som står tomma samt kraftigt minska inhyrd personal. Många har nu i stället fått anställning direkt via regionen, vilket är glädjande. Jag kanske ska tillägga att Region Gävleborg styrs av Sverigedemokraterna.

I socialdemokratiskt styrda Värmland varslade man om 120 tjänster bland vårdpersonalen samtidigt som man utan att tveka köpte konst för 40 miljoner, en typisk prioritering från en socialdemokrati som helt har tappat fotfästet i verkligheten.

Jag vill avsluta detta inlägg med att citera det socialdemokratiska kommunalrådet Helen Nilsson i Vimmerby, som angående kommunens dåliga ekonomi på journalistens fråga om de borde ha gjort något annorlunda för att det inte skulle bli så svarade: "Vi borde sett över det här mycket tidigare. Jag tror att det är så att man lever på hoppet och tänker att det ordnar sig ändå, men det ordnar sig inte ändå om man inte gör något."

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).