STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att diskutera och debattera dessa otroligt viktiga frågor.

Vi har en sjukvårdskris i Sverige. Den är tydlig hemma i Östergötland. Förhandlingarna om uppsägningar i Region Östergötland har avslutats, och detta innebär att det under 2025 kommer att arbeta 900 personer färre i sjukvården i Östergötland. Av dessa 900 kommer 235 att sägas upp, men det blir alltså 900 färre anställda i sjukvården nästa år. Konsekvenserna av detta är och kommer att bli stora, med försämrade arbetsvillkor, försämrad vårdkvalitet och längre köer till vården.

Jag har mött många som jobbar inom sjukvården i Östergötland. De är förtvivlade. Kollegor slutar, sägs upp eller omplaceras. Pressen är nu orimlig, säger många som jag har pratat med. De är oroliga och går hem från jobbet med en känsla av vanmakt. Det här riskerar patientsäkerheten. Alla har de valt att jobba i sjukvården för att göra skillnad - om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta.

Över 500, nästan 600, personer har självmant valt att lämna Region Östergötland - eller självmant; många har slutat för att man sett hur situationen kommer att bli. Detta är alltså personal som inte kommer att ersättas, personal och kompetens som inte kommer att finnas inom vården. Det är naturligtvis allvarligt.

Mitt i denna sjukvårdskris har den SD-styrda regeringen beslutat att minska resurserna till sjukvården.

I våras lovade Kristersson att lägga fram en budget som innebar att ingen skulle behöva sägas upp. Jag tror att det väckte en hel del förhoppningar om att det ändå skulle komma resurser till sjukvården så att den situation som vi nu möter i flera regioner - alla regioner går ju med underskott, så det här är stort för alla - kanske inte skulle bli verklighet. Vi ser nu resultatet: tusentals färre anställda i sjukvården.

Fru talman! Politik är att vilja, men politik är också att prioritera. Det saknas inte pengar. Den SD-styrda regeringens budget är ovanligt stor. Det fanns en möjlighet att göra på annat sätt, vilket vi socialdemokrater har visat vägen för. Men det gjorde man inte. Man valde att satsa den största delen på skattesänkningar till rika personer - till människor som redan har - och negligera sjukvårdskrisen i Sverige. Denna kris bedöms vara den värsta sedan 90-talskrisen.

Det är mot bakgrund av detta som jag har ställt två frågor till statsrådet. Jag frågade vad statsrådet avser att göra för att hantera den svåra situationen och hur statsrådet ställer sig till det löfte som statsministern gav om att ingen personal skulle sägas upp.

(Applåder)