Protokoll 2024/25:22 Torsdagen den 24 oktober

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:101 om Sveriges engagemang i Ukraina
Anf. 138 Elsa Widding (-)

Fru talman! Kriget har nu gått in i en ny fas där ukrainska förband ständigt hotas av att bli inringade. Soldater flyr över öppna fält.

Sverige har inte bidragit till fredssamtal för att få stopp på dödandet. I stället har vi genom vapenleveranser bidragit till att snart utplåna en hel generation ukrainska män. Hur kan det öka vår säkerhet?

En snabb tillbakablick är på sin plats. Nato bildades för 75 år sedan, 1949, som en försvarsallians för att motverka det kommunistiska suveräna Sovjetunionen. Nato hjälpte oss att vinna det kalla kriget och att förmå Sovjetunionen att ge upp Warszawapakten, Natos naturliga fiende. Ansträngningarna inbegrep försäkringar från många Natoföreträdare, däribland USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet minns säkert utrikesminister James Bakers uttalande: Det skulle nu aldrig bli tal om någon utvidgning av Nato österut mot Ryssland. Vid den tiden fanns det 16 medlemmar i Nato. I dag, 33 år senare, finns det 32. Nato har utvidgats österut sju gånger sedan avtalet 1991. I dag omfattar Nato tre länder som gränsar till Ryssland. Nato och USA bröt avtalet.

Fru talman! Kalla det gärna rysspropaganda eller kanske konspirationsteori. Jag kallar det fakta. Frågan är hur USA skulle reagera om Kina eller Ryssland gick in i en ömsesidig försvarsorganisation med Mexiko eller Kanada. Vi vet svaret.

Var det då inte mycket olyckligt att President Zelenskyj övertalades av England och USA att överge den framförhandlade fredsöverenskommelsen i Istanbul bara sex veckor efter att den olagliga invasionen började 2022? Den gången hade det näst intill räckt med att Ukraina stod utanför Nato. I dag är läget tyvärr ett annat. Varför i hela fridens namn stoppade man möjligheten till fred?

Lindsey Graham, amerikansk senator och drivande i proxykriget mot Ryssland, uttalade sig den 9 juni i år i CBS Face the Nation om Ukraina: "They are sitting on ten to twelve trillion dollars critical minerals in Ukraine. They could be the richest country in all of Europe. I don't want to give that money and those assets to Putin to share with China. If we help Ukraine now, they can become the best business partner that we ever dreamed of. This is a very big deal how Ukraine ends. Let's help them win the war. We can't afford to lose."

Fru talman! Frågan är nu: Hur långt är Sveriges regering villig att ta detta proxykrig mot Ryssland, inte minst nu när USA vill vältra över kostnaderna för kriget på Europa? Är vi villiga att stödja kriget till dess fienden står inne i Kiev och Zelenskyj har satt in de sista tonårskillarna i försvaret av staden?

Jag står självklart helhjärtat på det ukrainska folkets sida, men vi kan inte längre blunda för realiteterna på slagfältet. Energisystemet är till stora delar utslaget när landet nu står inför en kall vinter.

För att införliva Ukraina i Nato krävs att Ryssland besegras. President Zelenskyj säger att Ukraina inte längre kan besegra Ryssland på slagfältet utan stöd av Natotrupp på marken. Städer och byar lämnas nu över praktiskt taget utan strid.

Utbildningscentret i Poltava förintades av två hypersoniska missiler. Natopersonal från flera länder dog. Det stämmer att ingen från den svenska Försvarsmakten var närvarande den här gången. Jag hoppas att statsrådet kan bekräfta att detsamma gällde civilanställd personal.

Menar kanske statsrådet att ett tredje världskrig är en rimlig lösning för att besegra Putin och få med Ukraina i Nato? Ska vi slåss mot ryssar och kineser?