Fru talman! Jag tycker inte att detta är så ologiskt. Jag vill börja med en annan fråga, som inte har med den här förordningen att göra, nämligen användningen av hemliga tvångsmedel. Det är klart att en del av tvångsmedelsanvändningen går ut på att ta sig in i krypterade kanaler. Skillnaden jämfört med det förslag vi nu talar om är naturligtvis att det handlar om ett enskilt fall, att det har varit föremål för domstolsprövning och att det inte handlar om någon generell skanning av all kommunikation utan just gäller ett enskilt fall. Men det är ändå ett uttryck för tankegången. Det är klart att det handlar om skyddad kommunikation, men det kan finnas situationer där brottsbekämpningens intresse av att komma åt den kommunikationen måste gå före. Detta är också något som vi löpande talar om här i Sveriges riksdag när det gäller brottsbekämpande myndigheters tillgång till just effektiva tvångsmedel för att kunna bryta igenom kryptering i vissa avgränsade fall. Just där tycker jag alltså inte att det finns någon logisk kullerbytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som däremot gör att denna fråga är delvis annorlunda jämfört med den mer traditionella tvångsmedelsdiskussionen är att förslaget handlar om en generell skanning som träffar all kommunikation. Det är klart att den tekniska springande punkten här är om det går att åstadkomma detta samtidigt som man värnar eller fredar kommunikation när den väl är krypterad. Spårningsordern är tänkt att fungera så att skanningen av informationen ska ske innan den går in i den krypterade kanalen. Det är bara där man får träff som informationen, det kända övergreppsmaterialet, kommer att sorteras ut, medan all annan information går in och krypteras precis som vanligt.

Jag medger gärna att detta är en ganska avancerad teknisk diskussion. Men jag uppfattar också att så som detta förslag, som vi tycker är tillräckligt balanserat för att fortsätta en diskussion med Europaparlamentet, är skrivet är det i varje fall tydligt att om det inte går att åstadkomma detta med mindre än att man i praktiken slår ut förutsättningarna för krypterad information kommer det inte att vara tillåtet att genomföra det. Själva förutsättningen är alltså att det går att genomföra denna skanning i ett så pass tidigt skede att innehållet ännu inte har krypterats och att detta i sin tur går att göra på ett sådant sätt att man inte äventyrar robustheten och säkerheten i de digitala miljöerna och kanalerna.

Detta är själva förutsättningen för förslaget, och det är förstås också den stora knäckfrågan. Jag förutsätter att det också är den som kommer att vara föremål för den fortsatta diskussionen med Europaparlamentet.

Jag vill avsluta med att säga att ingen ställer sig upp och säger: Jag tycker att det är acceptabelt med den enorma volym sexuella övergrepp mot barn som sker i den digitala miljön. Men frågan inställer sig ändå: Vad ska vi då göra åt det, om det är en realitet att det är där det förekommer och att det som förr var övergrepp i den fysiska miljön nu har flyttat in i ett helt annat sammanhang? Jag tror att bara de senaste årens utveckling av krypterade tjänster helt har ritat om spelplanen för våra möjligheter som samhälle att komma åt denna typ av grov våldsbrottslighet och skydda våra allra mest utsatta mot denna typ av övergrepp.