STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ulrika Liljeberg har frågat mig om jag har tagit några initiativ till en förnyad analys av säkerhetsriskerna för Sverige som land, och för vår digitala motståndskraft, mot bakgrund av Nederländernas nya ställningstagande efter att deras säkerhetspolis varnat för och motsatt sig införandet av den så kallade CSAM-förordningen.

Sexuella övergrepp mot barn är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Det gäller inte minst i den digitala miljön. Vi talar om en närmast oöverskådlig volym av övergrepp som sker digitalt, och den rapporterade förekomsten av delning av övergreppsbilder på barn har ökat dramatiskt över tid. Frivilliga åtgärder har visat sig vara otillräckliga för att ta itu med den här typen av missbruk av onlinetjänster. Det får förödande konsekvenser för de barn som den så kallade CSAM-förordningen har till syfte att skydda. Det är också skälet till att regeringen sökt hitta vägar att föra förhandlingarna om den aktuella förordningen framåt.

Förordningen har förhandlats sedan maj 2022, och för regeringen har det varit centralt att öka rättssäkerheten och precisionen i förslaget. Flera avgränsningar har också gjorts i den version av förslaget som rådet just nu arbetar med, i linje med den svenska ståndpunkt som förankrades i riksdagen hösten 2023 - detta bland annat genom att inte redan känt övergreppsmaterial och gromning har uteslutits från spårningsorderns tillämpningsområde.

Viktiga ändringar rör också just krypterade kommunikationer och hur teknik ska användas i det fall en spårningsorder utfärdas. Spårningsordern är en sista utväg som endast ska användas om andra, mindre ingripande åtgärder är otillräckliga. Bland annat har det tydliggjorts att förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering och inte heller skapa skyldigheter att dekryptera eller tillhandahålla krypterad information. Av det nu aktuella förslaget framgår också att tekniken inte får introducera cybersäkerhetsrisker som inte kan begränsas. Förordningen är också tydlig med att spårningstekniken ska utformas för att enbart hitta övergreppsmaterial.

Det är väsentligt att säkerställa möjligheten att även fortsättningsvis kunna kommunicera säkert. Samtidigt är det inte rimligt att krypterade kommunikationskanaler blir en fristad för att begå grova sexuella övergrepp mot barn. Det är därför som det nu övervägs som en åtgärd i sista hand, om andra åtgärder har visat sig otillräckliga, en möjlighet att söka efter övergreppsmaterial i de kanaler som faktiskt används av dem som delar övergreppsbilder.

Det är viktigt att komma ihåg att förordningen är tänkt att vara teknikneutral för att kunna ta höjd för framtida teknikutveckling. Därför finns inga detaljerade beskrivningar av vilken teknik som ska användas. Det är däremot väsentligt att förordningen sätter tydliga ramar för spårningstekniken, hur den får användas och hur potentiella säkerhetsrisker ska minimeras.

Regeringen och en bred majoritet i riksdagen är beredd att fortsätta en förhandling på EU-nivå enligt dessa linjer. Jag har noterat synpunkten från den nederländska säkerhetstjänsten, och det är något som får tas med i den fortsatta processen. Det handlar om att förstärka brottsbekämpningens effektivitet och samtidigt värna samhällets digitala motståndskraft.