Herr talman! Jag tackar för de vittnesbörd som har lämnats här. Alla kännande människor upplever förstås att när detta våld, som vi vet är cyniskt och brutalt och får enorma konsekvenser, dessutom riktas mot gravida kvinnor är det extra brutalt, empatilöst och oacceptabelt.

Jag vill gärna ta fasta just på frågan om proaktiviteten. Jag tycker att det är en styrka att polisen lyser igenom sin egen verksamhet på detta område och drar konkreta operativa slutsatser om hur man ska kunna gå från ett mer reaktivt förhållningssätt till just en ökad proaktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppfattar att regeringen är väldigt tydlig i vår styrning i den delen. Jag upplever också att beskeden från polisens ledning är väldigt tydliga i den delen: Ambitionen att åstadkomma en sådan förflyttning är genuin och konkretiseras så att den sker här och nu.

Från regeringens sida vill vi förstås understödja en sådan förflyttning och mobilisering, och vi gör det på olika sätt. Vi skärper kontaktförbuden, vi skärper straffen, vi stärker det hyresrättsliga skyddet och vi skärper reglerna om vårdnad, boende och umgänge. Vi river sekretesshinder, vilket jag tror är särskilt betydelsefullt om man ska kunna förebygga våldet innan det äger rum.

Linjen i alla dessa reformer är klar och tydlig: mindre hänsyn till den farliga mannen och ökat skydd för brottsoffret, för den utsatta kvinnan. Det är vad utsatta kvinnor har rätt att förvänta sig, och det är också vad regeringen levererar.