Protokoll 2024/25:21 Onsdagen den 23 oktober

ärendedebatt / Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning
Anf. 66 Serkan Köse (S)

Fru talman! Jag måste ändå säga att läget på svensk arbetsmarknad är oroväckande. Det är faktiskt lite tråkigt att vi bara är tre anmälda talare till en debatt om en så viktig fråga. Jag ville inleda med att understryka detta. Det är ännu tråkigare att ingen från Liberalerna är här, med tanke på att man är med och styr arbetsmarknadspolitiken och leder Arbetsmarknadsdepartementet. Jag vill ändå ha det sagt, fru talman.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till våra reservationer i betänkandet, fru talman.

En av de mest grundläggande principerna för oss socialdemokrater är att alla som kan arbeta ska arbeta. Vi tror på en arbetsmarknad där alla oavsett bakgrund får möjlighet att bidra och försörja sig själva, men för att detta ska bli verklighet måste människor få de verktyg och den utbildning som krävs för att de ska lyckas.

Det är här Riksrevisionens rapport lyfter fram ett allvarligt problem: Endast 30 procent av de kortutbildade som anvisas till reguljär utbildning påbörjar sina studier. Detta visar tydligt att systemet inte fungerar som det borde.

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att den som bedöms behöva utbildning för att bli anställbar ska genomgå utbildning. Riksrevisionen menar att träffsäkerheten i anvisningarna måste förbättras. Det är en uppfattning vi socialdemokrater delar.

Arbetsförmedlingen behöver ta ett större ansvar för att bättre matcha individer till rätt utbildningar, med fokus på de bristyrken som finns på arbetsmarknaden i dag. Det handlar inte bara om att skicka människor till utbildningar utan även om att säkerställa att dessa utbildningar faktiskt passar individens specifika förutsättningar och behov. Dessutom måste stödet för att arbetslösa ska ta sig in på en utbildning utökas.

Fru talman! Regeringen har lagt fram ett förslag om att avveckla studiestartsstödet. Till skillnad från regeringen och Sverigedemokraterna vill vi i stället reformera studiestartsstödet och göra det tillgängligt för fler. Om man sänker den nuvarande gränsen på sex månaders arbetslöshet - precis som vi gjorde under pandemin - kan fler börja studera snabbare och därmed få en kortare tid i arbetslöshet. Det här handlar om att ge människor de verktyg de behöver för att återvända till arbetsmarknaden, inte om att försvåra för dem.

Fru talman! Många kortutbildade och långtidsarbetslösa känner osäkerhet inför att börja studera, och här har Arbetsförmedlingen en nyckelroll. Myndigheten måste ge tydlig information om vilka försörjningsmöjligheter som finns, exempelvis studiestartsstöd och CSN-lån. Genom bättre vägledning kan fler våga ta steget till utbildning och förbättra sina chanser att få ett jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Men vad gör regeringen? I stället för att stärka de verktyg som hjälper människor att komma i arbete ser vi att regeringen går åt motsatt håll. Vi hör ofta företrädare för högerpartierna tala om arbetslinjen, men har de

verkligen förstått vad som krävs för att göra den till något mer än bara ett slagord? Det känns som om högern har dammat av en gammal lp-skiva från Alliansens dagar - samma retorik snurrar om och om igen, och den är lika tom på innehåll nu som då. I stället för att göra arbetslinjen till ett verkligt verktyg för att hjälpa människor in i arbete har man gång på gång dragit ned på resurserna till Arbetsförmedlingen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Högerns arbetslinje är full av ord men tom på handling.

Fru talman! Läget på den svenska arbetsmarknaden är oroväckande, för att inte säga alarmerande. Vi har i dag 360 000 människor som är arbetslösa. Bortsett från pandemin är det den högsta arbetslösheten på tio år, enligt regeringen. Sveriges a-kassors senaste siffror visar att nästan 150 000 människor nu får ersättning från a-kassan. Det är en ökning med 34 procent jämfört med samma period förra året. Hittills i år har 5,6 miljarder kronor betalats ut från a-kassan, vilket är en ökning med 43 procent. Dessa rekordstora utbetalningar visar tydligt hur allvarlig situationen är på svensk arbetsmarknad.

Vad är då regeringens svar? Jo, trots detta väljer regeringen med stöd av Sverigedemokraterna att införa en kraftig avtrappning av a-kassan efter 100 dagar. Detta är ett hårt slag mot de arbetslösa, särskilt mot dem som har svårt att snabbt komma tillbaka till arbetsmarknaden. Denna förändring riskerar att skapa ännu större ekonomisk otrygghet för de arbetslösa, samtidigt som den inte adresserar de strukturella problem vi har i dag på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Finanspolitiska rådet har också varnat för denna politik. De har påpekat att nedskärningar av arbetslöshetsersättningen riskerar att leda till ökad ekonomisk ojämlikhet. Rådet betonar att arbetsmarknadens utmaningar kräver långsiktiga investeringar i utbildning och matchningsinsatser snarare än nedskärningar i skyddsnäten. Vi känner igen detta från tidigare högerstyren - man straffar dem som redan befinner sig i en svår situation i stället för att ge människor de verktyg och det stöd de behöver för att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Det här problemet blir ännu tydligare när vi tittar på utvecklingen inom industrin och byggsektorn. Samtidigt som arbetslösheten stiger ser vi en oroande trend med ett ökande antal konkurser och varsel. Under 2024 har antalet konkurser ökat nio månader i rad, och antalet varsel fortsätter att stiga. Trots detta förblir regeringen passiv och agerar inte. Propositionslistan är hittills tom, fru talman.

Vad gör då regeringen? Jo, man skär ned på de aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna, som vi anser är viktigare nu än någonsin.

Varje gång högern har haft möjlighet att styra har de systematiskt urholkat arbetsmarknadspolitiken och lämnat dem som behöver arbetsmarknadspolitiken mest. Hittills har deras lösning varit att fortsätta med stora skattesänkningar för dem som tjänar mest. De tror någonstans att skattesänkningar automatiskt genererar fler jobb, men den krassa verkligheten är att även Finanspolitiska rådet sågar denna politik. Rådet har varnat för att regeringens fokus på skattesänkningar - särskilt för höginkomsttagare - riskerar att underminera nödvändiga satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Man har också påpekat att detta försvagar viktiga insatser för arbetslösa, såsom utbildning och kompetensutveckling, vilket gör det svårare att skapa långsiktigt hållbara lösningar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om kort-utbildade arbets-sökandes övergång till reguljär utbildning

Fru talman! Regeringens vägval är tydligt. Det handlar om fortsatta nedskärningar och skattesänkningar. Vi kan konstatera att detta inte löser de utmaningar som finns på svensk arbetsmarknad i dag.

Till skillnad från regeringen står vi socialdemokrater fast vid att utbildning och aktiva insatser är vägen framåt. Vi vill därför stärka Arbetsförmedlingen med de resurser som behövs för att man ska kunna fortsätta att ge människor det stöd de behöver. Vi vill också säkerställa att människor får rätt verktyg för att komma in på arbetsmarknaden.

Jag kan, avslutningsvis, konstatera att läget på svensk arbetsmarknad är oroväckande. Antalet varsel ökar. Exempelvis har, som jag nämnde, 840 arbetare och 338 tjänstemän nyligen varslats om uppsägning från Northvolt. Det behövs konkreta insatser för att människor ska få möjlighet att få ett arbete och inte fastna i långvarig arbetslöshet. Det handlar i det här fallet inte bara om att rädda jobb här och nu utan även om att rusta Sverige för framtidens arbetsmarknad. Vi behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik, fru talman, som ger människor möjligheter och trygghet i omställning. Vi behöver inte den passivitet som den här regeringen står för.

(Applåder)