Fru talman! Jag tycker att det här blev jättejobbigt, därför att nu började statsrådet prata om tillväxt och bemötte inte med ett enda ord dessa familjer och deras situation. "Flit och strävsamhet måste löna sig" - som om inte barnskötare eller undersköterskor var flitiga och strävsamma! Som om det inte var jobbigare att åka en eller en och en halv timme kollektivt till och från jobbet varje dag än att köra bil! Jätteobehaglig är den här diskussionen. Den är faktiskt helt fruktansvärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Föreställ dig en ensamstående, heltidsarbetande mamma som bor i hyresrätt med två barn. Hon reser kollektivt till jobbet varje dag och sedan samma väg hem igen. På det jobbet har hon hand om andras barn och ser till att de är trygga och glada och att de utvecklas och mår bra. Hon äter inte lunch, för pengarna ska räcka till frukt till ungarna. Hon åker inte på semester. Hon flyger inte. Hon kör inte bil. Hon förlorar nästan 500 spänn varje månad på reformerna i regeringens budget.

Barnfamiljer med låga inkomster i Sverige går på knäna. De jobbar, men de går på knäna. De vänder på varenda krona. De går till jobbet varje dag och ser till att Sverige snurrar, men de får allt mindre kvar att röra sig med på grund av att våra stödsystem håller på att gå sönder. De urholkas år för år. Det gäller till exempel bostadsbidraget, barnbidraget och försörjningsstödet. Men det går att vända.

Att permanenta det extra bostadsbidraget hade varit en start, men så prioriterar inte regeringen. Det kostar en spottstyver jämfört med de enorma skattesänkningar man har valt att prioritera för höginkomsttagare. En ensamstående mamma förlorar 500 kronor i månaden. En familj med två höginkomsttagare får 130 000 kronor nästa år i regeringens budget. Så cementerar man barnfattigdom.

(Applåder)