Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen. Det här är en viktig fråga att debattera och belysa, och det är också viktigt att det finns ett gott skyddsnät för våra medborgare när man befinner sig i en svår ekonomisk sits.

Medianen av barnhushållens ekonomiska standard, det vill säga disponibel hushållsinkomst per konsumtionsenhet, har ökat för samtliga typer av barnhushåll under perioden 2014-2021. Det finns en viss nedgång 2021, och det har varit en viss ekonomisk dipp för samtliga barnhushåll. Inkomsten har inte minskat nominellt, utan en bidragande orsak till denna minskning är inflationen, vilket är värt att notera. Det finns också stora skillnader i ekonomisk standard mellan olika typer av barnhushåll, och dessa skillnader är även bestående över tid. Det påverkar även om barnet eller barnen bor heltid, deltid eller växelvis hos föräldern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ungefär var tionde barnfamilj lever i en ekonomisk utsatthet, vilket betyder att det rör sig om cirka 200 000 barn i Sverige. Självklart behöver vi arbeta för att minska den andelen. I interpellationen nämns en höjning av barnbidraget som ett alternativ, vilket kan vara ett trubbigt verktyg för att komma åt barnfattigdomen och skulle bli mer kostsamt än effektivt. Bostadsbidraget har exempelvis en bättre träffsäkerhet.

Fru talman! För att på allvar bekämpa barnfattigdomen behöver föräldrarna ett arbete att gå till. Ett långvarigt bidragsberoende är en ond spiral ur flera hänseenden men i synnerhet ur ett ekonomiskt perspektiv. En av regeringens främsta prioriteringar har varit att bekämpa och bevaka inflationen, och det har varit en tuff tid inte minst för många barnfamiljer. Men som det ser ut nu är inflationen besegrad, och regeringen jobbar för att skapa bättre förutsättningar för ekonomin att växa på sikt. En god ekonomisk tillväxt lägger grunden för ett samhälle som växer och blir allt starkare, där fler människor arbetar och försörjer sig själva.