Fru talman! Som jag sa är det en påtaglig förskjutning i tonläget. Det är ingen tvekan om det. Insikterna om att ganska många europeiska länder riskerar att komma tillbaka till en situation som en del av oss känner igen från 2015 har gjort att detta är på högkant. Det är ingen tvekan om den saken.

Det är många länder som i dag inser att man både måste agera kraftfullare själv och måste göra kraftfulla saker tillsammans. Därför var detta det mest framåtlutade mötet jag har varit med på i denna fråga - och det mest eniga mötet.

Det ena som återkom var att vi måste göra mer och gå längre. Det gäller inte minst relationer till ursprungsländer och transitländer. Det andra som återkom var Ursula von der Leyens brev, som ju tittar väldigt mycket runt hörnet. Vad gör vi efter migrationspakten eller mer än migrationspakten? Det blev ganska agendasättande för den diskussionen.

Jag tycker att detta är en otroligt svår fråga. Det är ändå löftesrikt att det finns en vilja att agera gemensamt.