Fru talman! Anders Ådahl har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka lärosätenas autonomi när det kommer till deras finansiering, organisering och fördelning av resurser mellan undervisning och forskning.

Akademisk frihet är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den kan inte tas för given utan behöver aktivt främjas och värnas. Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inkluderar att kunna ställa kontroversiella frågor och presentera oväntade resultat utan att till exempel bli utsatt för hat eller hot. För att stärka det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner föreslog regeringen att straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman ska gälla också om någon förgriper sig mot en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses till exempel utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan. Riksdagen beslutade sedan i enlighet med förslaget i juni 2023.

Kärnverksamheten i högskolan är utbildning och forskning. Verksamheten skiljer sig i många avseenden från flertalet andra statliga förvaltningsmyndigheter, inte minst mot bakgrund av principerna om forskningens frihet och akademisk frihet. Regeringen vill därför minska den administrativa överbyggnaden och ge förutsättningar för lärosätena att fokusera på utbildning och forskning. Statskontoret har därför fått i uppdrag att analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter (U2024/01755). Uppdraget ska redovisas i september 2025.

Utbildningsdepartementet har även nyligen tagit emot ett förslag (Ds. 2024:21) som innebär att en mängd forskning ska undantas från krav på etikgodkännande. Utredningen har gjort en avvägning utifrån vad som är nödvändigt, tillräckligt, ändamålsenligt och lämpligt för att helheten ska tillgodose såväl skyddsbehov som forskningens behov samt för att främja god forskningssed utan att påföra forskningshuvudmän och forskare onödiga administrativa bördor.

Lärosätena har ett viktigt samhällsuppdrag, och medborgarna ska kunna förvänta sig att de resurser som staten avsätter till universitet och högskolor används väl. Universitet och högskolor har stor flexibilitet i hur de kan använda sina resurser. De kan till exempel spara upp till 10 procent av utbildningsanslaget mellan åren. För forskningsanslagen får 100 procent sparas. Det ger goda möjligheter att hantera förändrad efterfrågan på utbildning och långsiktiga förutsättningar för att bedriva forskning.

I Universitetskanslersämbetets rapport Akademisk frihet i Sverige - Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet (2024) framkommer att Sverige har hög grad av akademisk frihet i en internationell jämförelse. Däremot uppger en tredjedel av de tillfrågade lärarna, forskarna och doktoranderna att deras egen akademiska frihet har utmanats.

Regeringen följer utvecklingen noggrant för att bedöma behoven under kommande år. I den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen kommer regeringen att presentera den samlade forskningspolitiken. I propositionen kommer det att presenteras beräknade satsningar på forskning om 6,5 miljarder kronor från och med 2028, och regeringen har redan aviserat att de direkta forskningsanslagen till lärosätena höjs. Vidare kommer regeringen att göra samlade bedömningar och prioriteringar av resurser för forskning under de kommande åren, inklusive hur fördelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor kommer att se ut.