Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret och för att du tar dig tid att komma till kammaren även i kväll för att diskutera den här frågan, som är väldigt viktig för väldigt många människor i vårt land!

Som framgår av min interpellation finns det över 700 000 människor i vårt land som har en hörselnedsättning och är i yrkesverksam ålder. Även om givetvis inte alla dessa människor arbetar går det att konstatera att ungefär var sjätte person som arbetar har en hörselnedsättning. Det innebär att det på en arbetsplats med 60 medarbetare är ungefär 10 som har nedsatt hörsel.

Givetvis finns det stora variationer i hur en hörselnedsättning påverkar olika individer; vissa har lättare hörselnedsättningar medan vissa har betydligt grövre sådana. Men jag anser ändå att hörseln är en viktig fråga för och i arbetslivet, och många av de 700 000 personer som jag beskrev är också i behov av stöd till arbetshjälpmedel. Det handlar om att underlätta deras hörsel och på så sätt främja ett mer jämställt deltagande i arbetslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagsläget kan du få stöd för arbetshjälpmedel på lite olika sätt beroende på hur länge du har varit anställd på din arbetsplats. Under det första året som anställd på din arbetsplats har du möjlighet att söka stöd från Arbetsförmedlingen för att få tillgång till dina arbetshjälpmedel - detta givetvis under förutsättning att din hörselnedsättning påverkar din arbetsförmåga och att hjälpmedlet skulle kunna underlätta för dig att utföra ditt arbete.

Om du däremot har arbetat mer än tolv månader hos din nuvarande arbetsgivare kan du vända dig till Försäkringskassan för att ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel. För en del av alla dem som väljer att vända sig till Försäkringskassan för att ansöka om det här stödet blir det problem. Det är nämligen på det viset att Försäkringskassan i sina bedömningar gällande rätten till hörseltekniska arbetshjälpmedel väljer att avslå ansökningar från människor med väldigt grava hörselnedsättningar med hänvisning till att de kan ha användning för hjälpmedlet även utanför arbetet. De hör alltså för dåligt för att få rätt till stöd till hörseltekniska arbetshjälpmedel.

Fru talman! Det finns ändå någonting som är ologiskt i det här. Att man hör så pass dåligt att man inte har rätt till stöd till hjälpmedel som skulle underlätta för en att höra - det finns ingen logik i det, fru talman. När man sedan har fått sitt avslagsbeslut från Försäkringskassan hänvisas man till den region man bor i. Problemet är dock att regionerna inte ser det som sin uppgift, och i många regioner hamnar man mellan stolarna.

Fru talman! I min interpellation ställde jag frågan till statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder för att fler ska få tillgång till de hörseltekniska arbetshjälpmedlen. I det svar på min fråga som statsrådet precis gav i kammaren beskrev hon att arbetshjälpmedel är ett viktigt verktyg för att människor som har en hörselskada ska kunna delta i arbetslivet. Det tycker jag är bra; det stämmer helt och hållet.

Dessvärre lade statsrådet en väldigt stor del av sitt anförande på att beskriva förändringar i en förordning som redan har genomförts. Dessutom handlar förordningsändringarna till stor del om att underlätta återbetalningsärenden. Hur en uppdaterad återbetalningshantering ska leda till att fler får tillgång till arbetshjälpmedel förstår jag inte riktigt fullt ut. Jag vill därför ge statsrådet en chans att utveckla sitt och regeringens svar på frågan hur hon och regeringen tänker agera för att fler människor ska få tillgång till de hjälpmedel de är i behov av.