Fru talman! Tack igen, statsrådet, för svaret! Jag lämnade faktiskt ett blankt papper i min manusbunt för det sista inlägget i debatten, för jag ville verkligen lyssna in vad statsrådet säger. Detta med definitionen av rum pekar ganska tydligt på de brister som finns i byggreglerna. I slutändan kommer vi att riskera att få små rum som definieras som verkliga rum men kan vara fönsterlösa och ha lågt i tak. Redan i dag förekommer rum på 6-7 kvadratmeter - det är snarare klädkammare, skulle jag vilja säga.

Det är försämringar i förhållande till dagsläget. Jag vill inte backa in i framtiden, vilket funktionsrättsrörelsen i sina remissvar tydligt påpekar att de känner att man gör. Vi backar in och försämrar för en hel del människor.

Någonstans måste också vi i politiken våga visa en vilja. Vad är det vi vill? Vad vill vi ha för bostäder, och hur vill vi att våra fastigheter ska utvecklas? Det handlar inte bara om att en bostad ska vara en bostad för resten av tiden, utan det kan ju finnas möjligheter att i framtiden omvandla bostäder till något annat, eller vice versa, och då måste det finnas en flexibilitet, så att vi inte bygger fast oss.

Vi har gått från väldigt tydliga detaljer, vilket vi har varit med och kritiserat, till att i stället släppa det hela väldigt fritt. Den gråskala som borde vara den naturliga mötespunkten har vi tappat. Det är därför jag ville ha denna diskussion med ministern, för jag har haft svårt att ha den Boverket eftersom vi inte får sitta med i insynsrådet där. Vi har bjudit in gd:n till utskottet för diskussion. Men jag tycker att det raljeras, och man ser remissinstanserna som okunniga, och det tycker jag är felaktigt.

Sveriges Arkitekter är kunniga och vet vad de talar om. Det är de som har lyft fram mycket av kritiken, tillsammans med så många andra som jag tycker att man helt missar.

Tack för debatten!