Fru talman! Låt mig börja med en fråga eller i alla fall något som nämndes av Leif Nysmed i ett tidigare inlägg: hur bostadsministern definierar rum. Hela poängen är ju att gå ifrån väldigt tydliga detaljkrav. Jag tror att det vore ännu mer olyckligt att gå i andra riktningen så att man från politisk nivå detaljreglerar väldigt mycket. Detta syftar tvärtom till att ta bort flera detaljkrav, ska-krav, som har varit mycket kritiserade för att hämma innovation, nya sätt att bygga och nya sätt att få fullgoda bostäder till ett bättre pris, så att man sänker trösklarna in på bostadsmarknaden, får mer innovation och därmed stärker produktiviteten i byggsektorn. Det påverkar inte bara bostadsbyggandet i Sverige utan även hela den svenska ekonomin att vi har så låg produktivitet i byggsektorn.

Det är självklart viktigt att räta ut frågetecken för att det inte ska vara någon oro, men ingångsvärdet - att få mer av funktionskrav i stället för detaljerade ska-krav - tror jag att vi är rätt överens om.

Att stå i kammaren och närmast raljera om takhöjd är inte heller riktigt ändamålsenligt. Det är ett funktionskrav som fortsatt ska vara uppfyllt. Det är inte fri höjd, utan det är en funktion som man ska klara av. Då handlar det om att det inte behöver vara exakt 240 centimeter, utan det är okej att det kan vara lite lägre. Det blir ett funktionssätt som är mer flexibelt, inte minst vid omvandling. Det var också detta som Katarina Luhr tog upp och som vi presenterade på morgonen i dag, ett uppdrag till Boverket att se över de mycket skarpa krav som många gånger hindrar omvandling. Detta kan man, som jag bedömer det, klara av utan att det leder till en sänkt boendestandard, eftersom det finns mycket tydliga funktionskrav.

Samtidigt ger de nya reglerna enligt Boverkets förslag mer utrymme för byggföretagen att själva ta fram innovativa lösningar. Det är de allmänna råden som ibland kritiseras för att ha blivit styrande för hur alla bostäder byggs. Nu har det kommit in omfattande remissynpunkter på underlaget som jag förutsätter att Boverket behandlar i beredningen av förslaget. Det är också därför man har avsatt mer tid för införandet, så att man hinner göra detta på ett så klokt sätt som möjligt.

När det gäller kompetenssatsningen vill jag säga att det inte är utdraget - det börjar redan 2025 - men vi tror att det är viktigt att ha en uthållighet i detta. Det är något som kommer att förändra mycket. Man behöver vara ihållig i kompetens- och vägledningsarbetet över tid från Boverkets sida, så att det inte bara blir en punktinsats i början men att det sedan saknas medel eller tid. Det är därför vi har en så lång tidsplan för de 10 miljoner kronor som ska gå just till att stärka kompetens och vägledning, men det är inget som skalas upp, så att säga, utan det finns 10 miljoner redan för nästa år.

Jag vill upprepa att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Det är saker som har beaktats till följd av att det har funnits synpunkter hos remissinstanserna om att det ska finnas tid och att det ska bli en så bra övergång till de nya reglerna som möjligt.