Fru talman! Det finns bara en väg till långsiktig fred och stabilitet för både israeler och palestinier, och det är en tvåstatslösning. Det var man på väg mot för 30 år sedan genom Osloavtalet. Men mordet på Yitzhak Rabin liksom Israels bosättarpolitik under 25 år har undergrävt möjligheterna för det. Nu finns 700 000 bosättare på Västbanken. Detta har tillsammans med Irans stöd till Hizbollah, Hamas och andra terrororganisationer undergrävt den här möjligheten.

Min uppfattning är att vi måste försöka hitta en väg tillbaka till förhandlingsbordet. Det kan kännas som att det är väldigt långt dit just nu, när kriget rasar som värst. Det är också så att det inte kommer att hända av sig självt. Det krävs en internationell press utifrån för att detta ska ske. En sådan internationell press är precis det som vi efterfrågar.

Det är därför vi framför att man måste terrorlista det islamiska revolutionsgardet i Iran. Det är ett sätt att sätta press på Iran, vilket vi måste göra. Vi måste bygga ut sanktionerna mot Iran.

Det är också därför vi föreslår att EU ska frysa sitt handelsavtal med Israel så länge man inte lever upp till internationell rätt. Det handelsavtalet tillkom ju en gång just för att stimulera en fredlig uppgörelse. Nu finns förutsättningarna inte längre där. Då är det naturligt att säga: Nej, det här kan vi inte fortsätta med så länge ni inte lever upp till internationell rätt!

Det var 124 länder som röstade för den resolution som vi talar om. Till dem hörde Finland, Frankrike, Spanien, Portugal, Irland, Norge och Island. En överväldigande majoritet av medlemsländerna röstade för, men inte Sverige. Det var svagt, tycker jag. Man borde ha markerat att folkrätten gäller överallt.

Jag fick inget svar på min fråga till utrikesministern: Vilka konkreta åtgärder vill regeringen vidta för att sätta press på båda parter?