Fru talman! Jag får passa på att tacka ledamoten för det mycket trevliga besöket på Försäkringskassans kontor i Halmstad. Det ligger lite tillbaka i tiden men är fortfarande väldigt närvarande. Då var vi där. Nu står vi båda två i den här kammaren.

Som ledamoten säkert vet sker den statliga styrningen av myndigheter framför allt genom budget och regleringsbrev. Regeringen lägger fram förslag till riksdagen gällande medel till myndigheten, och exakt hur myndigheten sedan arbetar med att uppnå målen utifrån de anslagna medlen är upp till myndighetsledningen. Det är generaldirektören, chefer och medarbetare på Försäkringskassan som tillsammans utgör verksamheten, och det är även där besluten om genomförandet ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Försäkringskassans hemsida redovisas de långa handläggningstiderna och de olika förmånerna tydligt. Situationen varierar och ser olika ut för de olika förmånerna. Prioriteringarna ser även olika ut beroende på vilka förmåner det handlar om - vilka som är flest och i störst behov.

Jag konstaterar att ledamoten och hans eget parti fortfarande landar i samma analys, samma ekonomiska anslag och samma slutsats som regeringen när det gäller de anslagna medlen till Försäkringskassan. Det tycker jag är glädjande. Det tyder på att det kan bli en långsiktighet och att man kan ha goda ekonomiska förutsättningar. När den här kammaren sedan klubbar reformer skickas det även med pengar som kan finansiera dessa reformer under längre tid. Då upparbetas inte ett stort underskott på sikt, som skulle göra att myndigheten skulle hamna i en svår ekonomisk situation. Det måste undvikas om man ska ha långsiktighet, kunna se till att handläggningstiderna hålls nere och kunna fokusera på kärnverksamheten.

Det finns också ett upparbetat behov gällande flera andra saker som den dåvarande regeringen under åtta års tid inte lyckades leverera på. En del av de nya uppdrag som Försäkringskassan arbetar med, och som från regeringens sida verkligen är prioriterade, är att beivra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. I den frågan har vi fått göra ett mycket stort häv. Så sent som i dag fattade vi på regeringens sammanträde beslut om att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten möjlighet att frysa tillgångar för företag och kriminella människor som tillskansat sig stora ekonomiska vinster på skattebetalarnas bekostnad.

Pengarna ska inte kunna gömmas undan och skickas ut ur landet, utan nu kan vi lägga en hämsko över dem, frysa pengarna och kräva tillbaka dem till skattebetalarna och vårt välfärdssystem. De som verkligen har rätt till ersättning, förmåner och bidrag ska faktiskt få dem. De ska hamna i deras fickor, inte i de kriminellas.

Här har det funnits ett stort upparbetat behov. Det har varit alldeles för lite, för sent, från den tidigare regeringen. Vi har nu vidtagit många olika åtgärder, och i budgeten för 2025 tillför vi alltså 130 miljoner kronor till Försäkringskassan för att ytterligare stärka myndigheten. Till det kommer nu också lagstiftning som gäller både sekretess och samverkan mellan myndigheter för att minska bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Men de 820 miljonerna ska framför allt gå till kärnuppdraget: att se till att handläggningstiderna kortas, att de som har rätt till ersättningar och förmåner får det och att de får det i tid. Det är angeläget och viktigt.