Herr talman! God tillgång till läkemedel är en central del av en fungerande hälso- och sjukvård. Utvecklingen inom läkemedelsområdet bidrar till att förlänga och rädda liv och är på flera sätt en stor framgång för både svensk och internationell forskning. Det är dock viktigt att läkemedel används på rätt sätt och i rätt syfte - bara så kan patientsäkerhet och patientnytta säkerställas.

Herr talman! I den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar i dag läggs visst fokus på att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar. Det är bra.

Det är dock nämnvärt i sammanhanget att regeringen nyligen har beslutat att utse en särskild utredare som ska se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn av läkemedelsförskrivningar. Syftet är att motverka felaktiga förskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer - eller för att tala i klartext: Utredningen tillsätts eftersom det är helt orimligt att förskrivare, ibland av ekonomiska skäl och ibland under tvång och hot, skriver ut åtråvärda läkemedel till kriminella, ibland kilovis, i flera månader innan det upptäcks och beivras. Så ska vi inte ha det i Sverige.

Jag ser fram emot att ta del av Anders Ahlssons utredning när den är klar och hoppas att den innehåller flera förslag som underlättar snabb, effektiv och rättssäker tillsyn, gärna digital, så att vi kan stänga ännu en kran till den kriminella ekonomin.

Felaktig förskrivning av diabetesläkemedel för bantning, narkotikaklassade preparat för berusning och tillväxthormoner för kroppsbyggare kan leda till ödesdigra konsekvenser för dem som brukar dem. Men en annan biverkning är att det belastar läkemedelsförmånen, som vi skattebetalare får stå för. Det ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om läke-medelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn

Herr talman! En annan punkt i den rapport som betänkandet behandlar är statsbidraget för läkemedel. Det konstateras att statsbidraget mer är att betrakta som ett allmänt budgetstöd än som ett styrmedel, bland annat eftersom storleken på statsbidraget utannonseras efter att regionernas läkemedelsbudgetar är fastslagna. Därutöver ändras bidragskonstruktionen över tid, vilket gör det svårt att prognostisera. Som före detta regionråd på Gotland känner jag igen mig i Riksrevisionens beskrivning.

Det finns potentiella fördelar med att överföra statsbidraget för läkemedel till generella statsbidrag. Det skulle kunna ge regionerna ökad flexibilitet, effektivare resursanvändning och mer långsiktig planering. Samtidigt är frågan komplex. Risken finns att det blir en ojämn tillgång till läkemedel, att läkemedelsanvändningen blir mer svårstyrd, att läkemedel underfinansieras och att nationell likvärdighet urholkas till följd av att en generell peng kan gå till sådant som regionen för tillfället vill prioritera.

Att det förhåller sig på detta sätt vet vi sedan tidigare. Läkemedelsutredningen från 2018 föreslog samma sak som Riksrevisionen nu gör, men som vi kunde läsa i de otaliga remissyttranden som kom in är frågan komplex och kräver svåra avvägningar.

Herr talman! Från Moderaternas sida går vi in i läkemedelsfrågorna med både otålighet och uthållighet.

Låt mig ge några exempel: Arbetet med nationella läkemedelslistan 2.0 pågår, vi har nyligen gett en utredare i uppdrag att se över hur tillsynen av förskrivare kan effektiviseras och TLV har fått särskilda budgetmedel för kostnadsdämpande åtgärder. Det är bra att regeringen lägger stort fokus på de här frågorna.

Vid horisonten finns samtidigt stora utmaningar med nya, revolutionerande läkemedel mot exempelvis alzheimer och diabetes, som kan ge patienter radikalt nya förutsättningar men som också kommer att sätta gamla finansieringsmodeller under stor press.

Vår främsta prioritet är att säkra jämlik tillgång till läkemedel oavsett var i landet man bor samtidigt som vi förhindrar missbruk och överförskrivning. Vi behöver ett robust system som kan möta både de medicinska och de ekonomiska utmaningarna på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Mycket är gjort, men mycket mer kommer också att behöva göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.