Fru talman! Tack till interpellanten och ledamoten för inläggen!
Jag delar helt bilden av att detta är en fråga som har hamnat i skuggan och som vi har pratat för lite om. Det här är inget nytt problem utan ett problem som har existerat under väldigt lång tid. Men när vi har pratat om mäns våld mot kvinnor har vi ofta sett framför oss personer i yrkesför ålder och medelåldern.
Att det här är en fråga som behöver belysas är också anledningen till att regeringen gav uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten, där vi har fått svart på vitt hur utbrett problemet är. Vi ser att äldre personer har en särskild utsatthet beroende på en svårare ekonomi. Det kan också ha med kognitiv svikt att göra. Ibland kan våldsutsattheten ha funnits under lika lång tid som relationen har funnits, men det kan också vara så att en kognitiv svikt ger upphov till en aggressivitet som gör att man i äldre år börjar utsätta sin partner för våld.
Denna komplexitet gör att det här är en problematik som kräver speciella lösningar. Ledamoten Wallentheim lyfte även problemet med att vi faktiskt har personal inom bland annat äldreomsorgen som utövar våld mot den här gruppen.
Jag är glad att vi nu har tagit emot rapporten från Jämställdhetsmyndigheten, där man visar på de olika bakomliggande faktorerna och också pekar på behovet av särlösningar. När det gäller mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan vi inte jobba utifrån någon one size fits all, utan vi behöver specifika lösningar som når specifikt den här gruppen. Vi behöver såklart också komma åt problemen bland dem som faktiskt arbetar med dessa personer.
I Jämställdhetsmyndighetens rapport som nu bereds inom Regeringskansliet finns också flera konkreta förslag på lösningar som vi kommer att få återkomma till. Bland annat föreslår Jämställdhetsmyndigheten att det ska införas krav på obligatoriskt utdrag ur misstanke- och belastningsregistret vid anställning av personal inom äldreomsorgen. Det är ett konkret förslag som regeringen nu bereder.
När vi jobbar med det här problemet, och som vi också har tagit upp i åtgärdsprogrammet på 132 punkter och i den nationella strategi som regeringen nu har tillsatt en utredning om att uppdatera, är det viktigt att vi faktiskt ser att utsattheten ser väldigt olika ut för olika grupper och kräver speciallösningar. Jag ser fram emot att ta del av slutbetänkandet kring den nationella strategin, och regeringen kommer såklart att jobba vidare med de 132 punkterna och se till att ingen våldsutsatt lämnas utanför.