Fru talman! Vi fick ta över Sverige i ett läge med mycket hög inflation. Det har varit prioriterat att få ned inflationen. Därför har vi sagt nej till dem som har pratat om mer, snabbare och dyrare - annars hade vi inte klarat av att knäcka inflationen. Vi tog den fajten och vann den. Nu har vi fått tillbaka prisstabilitet i ekonomin. Det är mest värt för de människor som har minst marginaler i sin ekonomi.

Trots att vi behövde vara återhållsamma för att mota tillbaka krisen gjorde vi de tydligaste prioriteringarna kring de människor som behövde det mest. Barnfamiljerna, som har de minsta ekonomiska marginalerna, fick stora och tydliga tillskott i sin ekonomi för att vi gemensamt skulle ta oss igenom krisen.

När vi nu ska bygga Sverige för framtiden avvisar regeringen de bidragshöjningar på bidragshöjningar som Socialdemokraterna föreslår. Det stämmer, fru talman, att regeringens uppfattning är att vi inte bygger Sverige bättre genom bidrag. Det gör vi i stället genom arbete och ansträngning.

Jag skäms inte en dag för att vi sänker skatten på att arbeta. Många löntagare har fått stå tillbaka. LO och andra arbetstagarorganisationer har tagit ett stort ansvar genom krisen, vilket har bidragit till att vi har fått ned inflationen. Denna grupp förtjänar att få behålla mer av sin lön.

Det gläder mig att interpellanten berömmer de åtgärder vi nu vidtar mot överskuldsättningen. De är historiska. Några av dem har rötter i det som Socialdemokraterna påbörjade. Andra kraftfulla åtgärder har den här regeringen tagit initiativ till från början. Det är mycket bra att vi tar åtgärder för de människor som har den allra tuffaste situationen på allvar.

Det är dock beklämmande, fru talman, att vi har en diskussion om överskuldsättning och att tidningsrubrik på tidningsrubrik berättar om hur Socialdemokraterna har skickat människor till kronofogden genom sitt lotteri. Interpellanten kan inte be om ursäkt eller säga ett tröstande ord till de människor som har drabbats.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.